Förmynderiets vänner

I sina bästa stunder pratar Kristdemokraterna om ”Verklighetens Folk” och dess behov av frihet från pekpinnar från Stockholm. Om ”politikens gränser”, och tilltron till människors egna engagemang och val. Synd bara att man ofta i nästa andetag framstår som förbudsivrande sociala precisionsingenjörer.

Nu går Maria Larsson ut och sågar förslaget om gårdsförsäljning totalt. Om Maria Larsson hade velat fila förslaget om gårdsförsäljning lite i kanterna, kanske justera någon detalj fram eller tillbaka, så visst. Men hon verkar inte vara intresserad av detta överhuvudtaget. Det ska bara bort.

Här är det läge att slå på stora trumman. Detta är en i grunden vettig reform och en viktig symbolfråga. Vill vi ha ett frihetligare Sverige där vi ger folk och företag större tilltro att göra egna val, inom rimliga gränser? Om den nu föreslagna, mycket modesta, gårdsförsäljningen inte skulle befinna sig inom dessa rimliga gränser frågar jag mig vad de kd-begrepp jag inledde med egentligen betyder.