Småskolors överlevnad ligger i samverkan och nytänk

Veckans lördagskrönika i Ångermanlandstidningarna.

Småskolors överlevnad ligger i samverkan och nytänk

Igår fredag träffade tolv entreprenörer från länet juryn för AB Västernorrland. Av dessa kommer fem lyckliga vinnare få varsitt aktiebolag och en drömstart på företagarbanan. Nya och växande företag är grundkriteriet för en positiv utveckling i Norrland.

Även om fokus alltid måste ligga på att skapa nya jobb och utveckling – förutsättningen för morgondagens välfärd – är det också viktigt hur vi fördelar våra gemensamma resurser idag. Ser vi alltid till att säkra grundtryggheten för alla? Säkerställer vi att samhällsservicen finns i hela landet och inte bara i tätorterna?

När det gäller det senare finns det fortfarande mycket att göra. På riksnivå jobbar Centerpartiet vidare för infrastruktur och förutsättningar till ett gott liv i stad och land. På kommunal nivå måste det finnas en omsorg om hela kommunen. Tyvärr finns det minst sagt förbättringspotential på det området i Ångermanland.

Både Kramfors och Sollefteå kommuner är i dagsläget inne i processer där kommunledningarna vill dra ner på samhällsservice och lägga ner skolor på landsbygden. I bägge fallen handlar det inte sällan om de respektive kommunernas mer expansiva bygder som får se sin utveckling hotas. Kämpaglöden är dock allt annat än hotad. Alla kan på insändarsidor och i sociala medier se hur engagemanget för skolorna ibland annat Resele, Docksta och Ramsele kokar.

Idag läggs ingen skola ner utan att ansvariga politiker och tjänstemän skyller på regeringen. Allt beror på de senaste årens utbildningsreformer som lärarlegitimation, ny skollag och annat. Men hur väl stämmer detta med verkligheten?

Självklart är det så att den nya utbildningspolitiken ställer större krav på skolor och dess huvudmän. Konstigt vore ju annars. Svensk skola måste bättra resultaten och öka kvalitén i lärandet. Denna utveckling ska komma alla till del – också landsbygdens barn. Reformerna är dock utformade så att det finns stora möjligheter till flexibilitet i den lokala tillämpningen.

Finns viljan löser framsynta kommuner den höjda ambitionsnivån i utbildningssverige genom smart samverkan mellan skolor, ny teknik och fortbildning av lärarkåren. Det är också viktigt att våra friskolor involveras i samarbetet skolor emellan.

För den som inte vill tänka nytt kommer denna utveckling bli svår. Att köra på i gamla hjulspår är dock inget alternativ när de svenska skolresultaten ska höjas. Detta nytänk ska självklart ske inom ramen för en väl utbyggd utbildning med små och stora skolor. Den utbildningspolitiker som sätter likhetstecken mellan arbete för högre kvalité och skolnedläggningar på landsbygden borde byta ansvarsområde.

Emil Källström

Advertisements