Bortom friskoledebatten

Eftersom allehanda.se inte behagar lägga upp min senaste lördagskrönika gör jag det själv:

Bortom friskoledebatten

Skolfrågorna är alltid aktuella, lokalt och på riksnivå. Under våren och sommaren har vi kunnat följa turerna med skolorna i Kramfors kommun. En centralistiskt lagd kommunledning verkar vilja lägga ner de flesta skolor som man inte kan peka på från kommunhusets tak. Naturligt nog har många föräldragrupper, inte minst i Docksta, börjat planera för att driva vidare de nedläggningshotade skolorna.

Något som tyvärr verkar lika naturligt är att dessa planer motarbetas av höga politiker och tjänstemän. Med tanke på hur hotfulla tongångarna varit i media kan man undra hur det låter när kommunen bemöter föräldragrupperna direkt. Låt oss hoppas att de engagerade föräldrarna finner kraft på andra håll än på kommunkontoret.

När friskolor på landsbygd diskuteras går mina tankar ofta till den nybildade friskolan i Gottne, vackert beläget 2,5 mil inåt landet från Örnsköldsvik längs med Moälven. Sedan Gottne Samhällsförening för ett drygt år sedan fick klartecken att driva vidare den tidigare kommunala skolan i egen regi har det mesta förändrats till det bättre. Lärarna, som tidigare verkat under konstant nedläggningshot, kan planera för framtiden. Barnen är mer harmoniska och lär sig mer, inte minst för att skolans nya matleverantör är en allmänt uppskattad sådan. I Gottnes fall innebar en friskola ett lyft och en ny trygghet för barnen och för bygden.

Skolfrågor och inte minst friskolor diskuteras som sagt också nationellt. Tyvärr fastnar debatten allt för ofta i ett simpelt ”för” eller ”mot” friskolor eller i en krystad diskussion kring hur mycket vinst man egentligen ska få göra som ägare av en eller flera skolor. Friskolor har varit ett faktum i Sverige i tjugo år och ännu har ingen mig veterligen presenterat några samband mellan vinstnivåer och kvalitet i undervisningen. Den parameter som är relevant att diskutera är hur skolor ska bli så bra som möjligt – och vad vi gör med de sämsta. Dessa gäller oavsett om skolorna är privata eller kommunala.

En starkare skolinspektion med större befogenheter vore sannolikt bra. När en skola missköts kraftigt av kommunen eller sin ägare ska den kunna övertas och tvångsförvaltas med kort varsel. Skolelever är för värdefulla för att tvingas vänta till nästa läsår på god utbildning. Det är heller inte bra att niondeklassare i många delar av landet överöses av reklammaterial av olika gymnasier. Här krävs sannolikt fristående information av Råd&Rön-typ.

Utbildningsfrågorna är några av de viktigaste ett samhälle har att lösa. Det är illa när en kommun motarbetar föräldrar som vill ge sina barn en så bra skola som möjligt. Det är också illa när skolor som inte satsar mest på flashig reklam straffas. Diskussionen om vi ska ha friskolor eller inte tillhör en annan era. Låt oss vända blad, också i debatten.
Emil Källström

Annonser

2 thoughts on “Bortom friskoledebatten

  1. Hej
    Jag tror inte på en starkare skolinspektion. Resultatet av Björklunds mentalitet att inte lita på skolor och lärare är kontrollsamhället. Titta lite på Finland som inte har något, vad jag vet, skolinspektion. där litar man mer på läraren?

    mvh

    Leif Andersson
    centerpartist från Tranås

Kommentarer inaktiverade.