Vad får man göra i fullmäktigesalen?

Viska. Mejla. Tänka på annat. Fnysa. Twittra. Skicka lappar. Sova. Blogga. Facebooka. Flörta. Prata om annat. SMSa. Gå på toa. Smygfotografera en fullmäktigekollega. Sticka (en socka). Sticka (iväg).

Det finns en hel rad saker man kan göra under det att ett möte i kommunfullmäktige , i en nämnd eller varför inte i Riksdagen, pågår. Saker som inte självklart har koppling till själva uppdraget. Jag kan också nämna att jag sett folk göra samtliga av ovanstående saker.

Det finns pseudodebatter och det finns intressanta pseudodebatter. Ett bra exempel på det senare är den diskussion som nu uppstått om huruvida man får skicka inlägg till mikrobloggen Twitter under pågående förhandlingar i kommunfullmäktige. Allt började med att Josefin Strömberg, jag själv och sedermera Jakob Norstedt Moberg började skicka inlägg under taggen #ovikKF. Allehanda.se hakade på med en artikel och en widget med flödet från denna tagg.

Diskussionen om detta är bra tog fart i artikelns kommentarsfunktion, på facebook och på vissa bloggar. Ett av inläggen:

Folkvalda i våra olika församlingar skall delta till 100 % på mötena. De skall vara helt koncentrerade på dagordningens frågor och delta i mötet varje sekund. (”John” på allehanda.se)

Det är inte utan att man funderar på vilken kandidat John röstat på. Hur definerar man hundraprocentigt deltagande? Det är intressant att notera att den stora grupp fullmäktigeledamöter som aldrig begär ordet och aldrig lägger ett förslag diskuteras. Når dessa upp till den nivå som John kräver?

Jag tycker man ska utvärdera sina förtroendevalda utifrån tre aspekter (utan inbördes ordning): Närvaro, hur man röstar och deltagande i debatten; i talarstolen, i olika medier och genom motioner och interpellationer. Ingen vore gladare än jag om granskningen av de folkvalda blev bättre när det gäller just dessa, relevanta aspekter av uppdraget. Vad skönt det vore att se en journalist ställa en fullmäktigeledamot frågan:

Tjena, Kim Svensson. Du har suttit i fullmäktige i 16 år nu. Begärt ordet ungefär varannan mandatperiod. Hur känns det?

Jag tänker dock inte hålla andan tills det händer. Som alltid gäller tumregeln ”gör du ingenting och vågar ingenting riskerar du aldrig att göra fel och aldrig att få kritik”.

I slutändan måste jag också återkomma till det slutgiltiga argumentet när det gäller vad politiskt engagerade får och inte får göra. Det är väljarna som bestämmer. Man har alla möjligheter att rösta bort kandidater och partier som på olika sätt agerar som man inte vill. I ett läge där alla partier sitter och twittrar har alla möjlighet att starta ett eget, icke-twittrande parti. Det kallas visst demokrati.

Annonser

5 thoughts on “Vad får man göra i fullmäktigesalen?

  1. Jag håller med dig om mycket. Sen är det inte sälkert att man är en dålig KF-ledamot för att man inte är uppe o debatterar i talarstolen, man kan vara den tyste ”doern” som gjort mycket både före o efter mötena.

  2. I uppdraget som fullmäktigeledamot ingår också att hålla dialog med medborgarna. Därför twittrar även jag från våra fullmäktigemöten. Jag har också haft näsblod vid ett tillfälle, men då satt jag kvar för att upprätthålla min hundraprocentiga närvaro 😉

Kommentarer inaktiverade.