Trots allt: Drickandet minskar

Trots avskaffade införselkvoter och enligt min egen uppfattning enklare tillgång till alkohol minskade drickandet med tio procent mellan 2004 och 2008. Minst dricker vi norrlänningar (länk).

Igår när vi talade om Örnsköldsviks nya drogpolitiska program hade det varit intressant att kunna lyfta dessa fakta i debatten, för att se vilken respons man hade fått från de mer kunniga på alkoholområdet (de jag syftar på är alltså snarare nykterister än stordrinkare).

Dessa siffror innebär att det inte alls är så statiskt, att drickandet är en funktion av tillgängligheten. Och på dessa grunder kanske det inte är så illa om sushirestauranger får börja servera sake, eller att vi tillåter gårdsförsäljning av öl och vin hos producenterna på den svenska landsbygden?

Annonser

2 thoughts on “Trots allt: Drickandet minskar

  1. Hej Emil.
    2004 var konsumtionen av alkohol mycket hög.
    Intressanta siffror från Sorad. Jag har skickat med undersökningar från olika tidsperioder. Priset har stigit under delar av den period som Sorad mätt. Tillgänglighet och pris styr konsumtionen enligt de källor som jag brukar luta mig mot. Är du av uppfattningen att det inte är så?
    Mvh
    Jan-Olov
    ALKOHOLKONSUMTIONEN (källa IQ)
    Vi dricker mer och mer alkohol i Sverige. Under 1990-talet stod ungdomar för den största ökningen, men nu är det främst de vuxnas vinkonsumtion som tilltar.
    I genomsnitt dricker män cirka 14 liter ren alkohol per person och år. Det betyder att de står för 2/3 av den totala alkoholkonsumtionen. För kvinnor är motsvarande siffra 6 liter. Omräknat i vin blir det ungefär ett glas vin varje dag för en genomsnittlig kvinna. Kvinnor och män dricker lika mycket vin, men männen dricker mer öl och sprit än kvinnorna.
    Storstadsbefolkningen dricker totalt sett mer, och de dricker mest vin. På landsbygden dricks mer sprit, åtminstone i Norrland, men skillnaderna i val av dryck har blivit allt mindre i landet.
    Cirka 10 procent av Sveriges befolkning är helnykterister, det vill säga de avstår från alkohol och andra droger. Sedan några år tillbaka ökar antalet medlemmar i nykterhetsorganisationer.
    Hur mycket alkohol vi konsumerar beror framför allt på två saker: priset och tillgängligheten. Ju lägre pris alkoholen har desto större är konsumtionen, och ju lättare vi kan få tag på alkohol desto mer dricker vi. Priset regleras med hjälp av alkoholskatten och tillgängligheten begränsas genom att det bara är Systembolagets butiker som har rätt att sälja alkoholdrycker med högre alkoholhalt än folköl.
    Vi svenskar drack mycket mer innan alkoholmonopolet infördes. I början av 1800-talet var den svenska alkoholkonsumtionen en av Europas högsta. I dag hör den till de lägsta. En del tror att det skulle vara bättre att dricka ofta som fransmännen gör men detta är en myt. Även om alkoholproblemen inte syns lika tydligt där som hos oss, så kvarstår faktum att det är många fler fransmän än svenskar som skadas och dödas på grund av alkoholen. Vi vet också att man i de flesta europeiska länder dricker mer alkohol än vi svenskar.
    Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 8,4 liter ren alkohol bland svenskar som var 15 år och äldre. År 2005 låg nivån på 10,2 liter.
    Den ökade alkoholkonsumtionen påverkar människor både direkt och indirekt. Vi blir sjukare. Fler familjer splittras. Fler barn kommer i kläm. Vi råkar ut för fler och värre olyckor. Fler tonåringar har sex mot sin vilja. Fler rattfulla kör omkring på våra vägar. Bedömare uppskattar att konsekvenserna av alkohol kostar svenska samhället uppskattningsvis 100 miljarder per år.

    http://www.stakes.fi/SV/tilastot/aiheittain/alkohol/alkohollage/nordiskalkohol.htm
    http://www.stakes.fi/tilastot/tilastotiedotteet/2008/paihde/fickstatistik2008.pdf

    http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-113-drogutvecklingen-i-sverige-2008-diagram.pdf

    http://www.stad.org/upload/Rapporter%20mm/STAD_SoRAD_rapport.pdf

    http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Rattfylleri&url=/dynamaster/file_archive/081215/189293714f3d9b2b53eba4ee2990b0ad/BU%255fRaffylleri.pdf

    Den registrerade alkoholkonsumtionen sjönk
    Enligt preliminära uppgifter var den registrerade alkoholkonsumtionen drygt 45 miljoner liter absolut
    alkohol år 2008. Konsumtionen hade minskat med 1,3 procent jämfört med föregående år. Alkoholkonsumtionen
    per invånare var 8,5 liter. Den registrerade alkoholkonsumtionen har emellertid ökat med 13 procent
    från år 2003.
    Detaljförsäljningen av alkohol i Alkos butiker minskade med 2 procent och ökade med 1 procent i
    livsmedelsbutikerna. Hela detaljförsäljningen gick ner 0,5 procent. Försäljningen av alkoholdrycker för servering
    (partiförsäljarnas leveranser till restauranger) minskade nästan 6 procent från året innan. Konsumtionen av
    alkoholdrycker som serveras har minskat drygt en fjärdedel mellan 1997 och 2008.
    Detaljförsäljningens andel av den registrerade alkoholkonsumtionen steg till 85,3 procent.
    Alkoförsäljningens andel minskade till 42,6 procent och livsmedelsbutikernas steg till 42,7 procent.
    Restaurangförsäljningens andel av den registrerade alkoholkonsumtionen minskade till 14,7 procent.

    Den oregistrerade alkoholkonsumtionen ökade
    Den officiella konsumtionsstatistiken omfattar inte den så kallade oregistrerade alkoholkonsumtionen, dvs. alkohol som resenärer importerar, laglig och olaglig hemtillverkning, alkohol som finländare konsumerar
    utomlands samt smuggling och T-sprit och andra surogat. Resandeinförseln står nuförtiden för nästan tre fjärdedelar av den oregistrerade alkoholkonsumtionen, då dess andel
    ännu för några år sedan var ungefär hälften. I början av 2004 avskaffades kvoterna för skattefri import av alkohol från andra EU-länder, i mars sänktes alkoholskatten i Finland med i snitt 33 procent och i maj blev Estland EU-medlem. Trots skattesänkningen ökade resenärernas införsel av alkohol med cirka två tredjedelar 2004. I slutet av 2005 märktes en klar nedgång i resandeinförseln av alkohol. År 2007 blev nedgången långsammare och sjönk till 3 procent. År 2008 ökade resandeinförseln av alkohol med drygt 4 procent jämfört med året innan. Införseln av starka drycker, starka viner och lättviner ökade tydligt, medan införseln av long drink, cider och matdrycker minskade. Resenärernas införsel omräknad till 100-procentig alkohol låg på en nästan 60 procent högre nivå än 2003. Den totala mängden övrig oregistrerad alkoholkonsumtion har förblivit nästan oförändrad från 2007 till 2008. Den oregistrerade alkoholkonsumtionen vari fjol cirka 1,9 liter 100-procentig alkohol per invånare. Dess andel av den totala konsumtionen ökade med knappt 1 procentenhet till 17,8 procent.

    Den totala alkoholkonsumtionen sjönk och priserna
    steg
    År 2008 var den totala alkoholkonsumtionen cirka 10,4 liter per invånare, dvs. 1 procent mindre än 2007. Den totala konsumtionen sjönk till följd av att den registrerade konsumtionen, dvs. den inhemska försäljningen, minskade. Enligt preliminära uppgifter ökade de nominella priserna på alkoholdrycker år 2008 cirka 6,1 procent jämfört med året innan. Med hänsyn till inflationen var realpriserna på alkoholdrycker ungefär 1,9 procent högre än 2007. Om man utgår från distributionskanalerna, steg detaljhandelns nominella priser på alkoholdrycker cirka 6,4 procent år 2008 från året innan och inom försäljningen av alkohol för servering cirka 5,5 procent. Inom detaljhandeln steg priserna i livsmedelsbutiker cirka 4,8 procent. Enligt uppgifter av Alko steg priserna i Alkos butiker 8,9 procent. År 2008 var realpriserna på alkoholdrycker ungefär 11,4 procent lägre än före skattesänkningen 2003.

    Inga större förändringar i konsumtionsstrukturen
    Även om den registrerade konsumtionen av starka drycker omräknad till 100-procentig alkohol minskade 5,4 procent från 2007 till 2008, var den ändå en sjättedel större än 2003. Konsumtionen av cider sjönk 4 procent och konsumtionen av maltdrycker 1 procent. Både konsumtionen av stark long drink, som säljs i Alko och restauranger, och av svagare long drink, som tillverkas genom jäsning och säljs i livsmedelsbutiker, ökade med nästan 14 procent. Konsumtionen av lättvin ökade drygt 2 procent och konsumtionen av starka viner 1 procent.
    Andelen long drink av den registrerade konsumtionen ökade en procentenhet, medan andelen starka alkoholdrycker minskade lika mycket.

    Fler Alkobutiker, färre restauranger och livsmedelsbutiker
    Distributionsnät för alkoholdrycker 2008
    år förändr.
    2008 08/07
    Alkos butiker 344 +6
    Alkos utlämningsställen 124 -6
    Livsmedelsbutiker 6 093 -96
    Gårdsvins- och sahtibutiker 44 – 3
    A- och B-restauranger 5 964 +122
    C-restauranger 2 358 -166
    Restauranger totalt 8 322 -44
    Det totala antalet restauranger med alkoholservering
    ändrades inte särskilt mycket. Sedan 1995 har det totala
    antalet restauranger minskat med 1 223, dvs. antalet Crestauranger
    som serverar drycker med högst
    4,7 volymprocent har minskat med 3 695 och antalet
    restauranger som serverar alkoholdrycker har ökat med
    2 472. Under samma period blev Alkos butiker 93 fler och
    antalet livsmedelsbutiker minskade med 1 983.
    Skadeverkningarna av alkoholkonsumtionen anstränger
    samhället
    Den tilltagande alkoholkonsumtionen på 2000-talet syns
    särskilt i alkoholbrukets hälsorelaterade skadeverkningar.
    Preliminära uppgifter tyder på att ökningen av sociala
    skadeverkningar har blivit långsammare.
    Enligt de preliminära uppgifterna för 2008 minskade
    antalet polisbesök i hemmen drygt 3 procent. Det totala
    antalet misshandelsfall som polisen fått kännedom om ökade
    knappt 1 procent, medan fallen av grov misshandel minskade
    nästan 7 procent. Antalet rattfyllerifall minskade nästan 4
    procent. Också antalet omhändertagna berusade personer
    minskade cirka 4 procent. Så gott som alla ovannämnda
    indikatorer för skadeverkningar var år 2008 fortfarande på en
    högre nivå än 2003.
    År 2007 dog 3 097 personer till följd av alkoholbruk.
    Antalet personer som dött till följd av alkoholrelaterade
    sjukdomar steg cirka 10 procent från året innan, medan antalet
    som dött till följd av alkoholförgiftning var ungefär på samma
    nivå. Jämfört med 2003 hade antalet personer som dött till
    följd av alkoholrelaterade sjukdomar eller alkoholförgiftning
    ökat med nära på 40 procent. Antalet berusade personer som
    avlidit till följd av en olycka eller våld minskade nästan 12
    procent från föregående år. Antalet var på samma nivå som
    2003. År 2007 steg antalet vårdperioder med
    alkoholrelaterade sjukdomar nästan 3 procent från året innan.
    På sjukhusen registrerades 26 748 vårdperioder med
    alkoholrelaterade sjukdomar som huvuddiagnos. Detta var
    över 10 procent mer än 2003. Statistikuppgifter om antalet
    alkoholrelaterade dödsfall och perioder av sjukhusvård 2008
    fås i slutet av detta år.
    Källor: Valvira, THL, Statistikcentralen
    alkoholkonsumtion har förblivit nästan oförändrad från
    2007 till 2008. Den oregistrerade alkoholkonsumtionen var
    i fjol cirka 1,9 liter 100-procentig alkohol per invånare.
    Dess andel av den totala konsumtionen ökade med knappt 1
    procentenhet till 17,8 procent.

    Dryckesmönstren förändras
    Sedan vi blev medlemmar i EU har alkoholkonsumtionen ökat med nästan 30 procent. Hur det sett ut om vi stått utanför EU är ovisst. Mycket tyder dock på att den restriktiva alkoholpolitiken på sikt fått ge vika, men via en längre process och under mer ordnade och kontrollerbara former.
    Av Håkan Leifman

    Den dominerande teoretiska modellen inom den svenska folkhälsoinriktade alkoholpolitiken har under de senaste årtiondena varit den så kallade totalkonsumtionsmodellen. Modellen, som har starkt vetenskapligt belägg (se t.ex. Edwards m.fl., 1994; för Sverige, se Kühlhorn, 1994; Room, 2002), sätter befolkningens totala (per capita) alkoholkonsumtion i blickpunkten. Genom att totalkonsumtionen av alkohol hålls på en låg nivå, något som främst sker genom begränsningar av tillgängligheten och höga priser, påverkas alkoholkonsumtionen för i stort sett hela befolkningen, inklusive gruppen av storkonsumenter. I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador (prop. 2001/01:20), som riksdagen antog under 2001, står det följaktligen att målet för den svenska alkoholpolitiken – att minska de medicinska och sociala skadeverkningarna av alkohol – skall uppnås genom att sänka den totala alkoholkonsumtionen och vidta åtgärder mot skadliga dryckesbeteenden.

    Under de första åtta år som Sverige varit EU-medlem har emellertid alkoholkonsumtionen ökat med ca 27 procent och enligt de riksrepresentativa frågeundersökningar som studerats har svenska folkets självrapporterade alkoholkonsumtion ökat med drygt 30 procent sedan 1996. Fortfarande är konsumtionen lägre i Sverige än i något annat EU-land men avståndet till övriga länder har mer än halverats sedan 1995. Idag skiljer inte mer än 1,5–2 liter till EU-genomsnittet, den oregistrerade alkoholen inräknad. 1995 var avståndet ca 3,5–4 liter. Konsumtionsökningen är resultatet av att svenskarna dricker alkohol allt oftare, speciellt vin och starköl. Inslaget av berusningsdrickande i det svenska dryckesmönstret är också fortfarande stort och visar ingen tendens till minskning (Leifman, 2002). Det gamla svenska dryckesmönstret med intensivkonsumtion under veckoslut och storhelger tycks således kunna överleva och samexistera med nya mer ”kontinentala” dryckesvanor.

    Det är knappast heller någon tillfällighet att dessa konsumtionsökningar inträffat samtidigt som de viktigaste nationella alkoholpolitiska styrmedlen försvagats, vilket inneburit sänkta realpriser på alkoholdrycker och ökad tillgänglighet till såväl den i Sverige beskattade alkoholen som den privatinförda och insmugglade alkoholen.
    Den nya förpackningsformen för försäljning av vin, så kallad ”bag-in-box” eller lådvin, har med all sannolikhet också bidragit till konsumtionsökningen. Lådvinerna introducerades i slutet av 1996 på Systembolaget och svarade 2002 för ca 40 procent av Systembolagets totala vinförsäljning. Under samma period ökade försäljningen av vin på Systembolaget med ca 35 procent.
    Det alkoholförebyggande arbetet har med andra ord blivit allt svårare att bedriva. Marknadsdomstolens dom som öppnar för alkoholreklam i tidningar kommer inte att göra detta arbete lättare, tvärtom. Och fler och större förändringar är, som nämndes inledningsvis, att vänta. Om drygt ett halvår (den 1 januari 2004) efter att Danmark sänkt skatten på sprit med 45 procent (den 1 oktober) kan varje vuxen svensk föra in 110 liter öl, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 10 liter sprit vid varje inresa till Sverige. Sannolikt lär detta följas av sänkt alkoholskatt i Sverige.

    Tyvärr finns det gott om empiriska belägg som visar att konsumtionsökningar också innefattar storkonsumenter och en ökning av andelen storkonsumenter. Mätningar av alkoholkonsumtionen sedan 1996 visar också att andelen storkonsumenter i Sverige ökat i takt med att den totala alkoholkonsumtionen ökat (Leifman & Gustafsson, 2003). Detta leder i sin tur till en ökning av olika sociala och medicinska alkoholskador vilka inte enbart drabbar alkoholkonsumenterna själva utan också tredje person. Sett ur ett krasst ekonomiskt perspektiv påverkar det också alla skattebetalarna som får stå för de ökade utgifterna inom exempelvis sjukvården och socialvården. Det är således osannolikt att den ökade alkoholkonsumtionen i Sverige skulle vara möjlig utan att vi också närmar oss övriga EU-länder i omfattningen av kroniska alkoholskador. Det fortsatta stora inslaget av berusningsdrickande i Sverige gör givetvis det hela än mer bekymmersamt.

    Vi vet inte hur utvecklingen skulle ha sett ut om Sverige stod utanför EU. Sannolikt hade den ökade internationaliseringen ändå bidragit till att Sverige på sikt blivit alltmer integrerat med övriga länder i Europa med liberalare alkoholpolitik och ökad alkoholkonsumtion som följd. Men det är också sannolikt att denna process skulle ta mycket längre tid och ske under mer ordnade och kontrollerbara former.
    De motåtgärder som omnämns i den nationella handlingsplanen – till exempel lokal prevention, förstärkning av opinionsinsatser om ”förnuftigt drickande” och mot specifika beteenden såsom rattfylleri – är nödvändiga och måste kanske till och med förstärkas ytterligare. Men de är inte tillräckliga och långt ifrån lika effektiva som de hitintills styrande alkoholpolitiska instrumenten: priset och tillgängligheten. De kan därför inte mer än marginellt hejda den nu pågående processen mot ökad konsumtion. Det är visserligen möjligt att ökningstakten minskar och ökningen till och med upphör under kortare perioder. En konsumtionsökning kan heller inte fortsätta i det oändliga. Vi får räkna med en mättnadspunkt där konsumtionen kommer att stabiliseras men denna kan komma att inträffa först när vi är strax under eller i nivå med de flesta andra EU-länders alkoholkonsumtion. Detta resonemang förutsätter att skatterna även i framtiden förblir relativt höga och att Systembolagets detaljhandelsmonopol finns kvar. Om inte finns en uppenbar risk att Sverige kommer att hamna i samma sällskap som de verkliga högkonsumtionsländerna inom EU. Då talar vi om en årlig konsumtion på ca 14–15 liter ren alkohol per vuxen och inte 11,5–12 liter vilket är genomsnittet för alla EU-länder.

  2. men hur är den statistiska undersökningen grundad? är den representativ eller tar den med ALL konsumtion, inklusive den illegala, så som minderåriga, smuggelsprit, hembränt osv. statistik är ju näst intill ALLTID missvisande enligt min mening.

Kommentarer inaktiverade.