Sollefteåsossarna – först in i forntiden

Majoriteten i Sollefteås kommunstyrelse nöjer sig inte bara med att dra en våt filt över idéer och entreprenörskap i den egna kommunen. Nej, ges chansen passar man på att exportera sina sossepåfund även till närliggande kommuner (som att det är det Västernorrland behöver mer av).

Sollefteås kommunstyrelse har alltså beslutat sig för att försöka obstruera de planer som finns att starta friskolor i Härnösand, Sundsvall och Örnsköldsvik genom att yttra sig negativt till Skolinspektionen (Centerpartiet röstade hedervärt för att tillåta skolorna).

Det är för mig en gåta hur människor som med sitt arbete och sina idéer vill förbättra den svenska skolan av det röda laget utmålas som utsugare och egoistiska kapitalistsvin som enbart vill göda sig själva.

När Elisabeth Lassen talar om att elevunderlaget riskerar att minska, eller att den egna skolan blir dyrare, är det inget annat än att hon sätter de kommunala systemen före Sollefteås ungas rätt att välja den utbildning de tror passar dem bäst. Det visar på en människosyn man helst vill slippa.

Tack och lov brukar inte Skolinspektionen lyssna nämnvärt på gnälliga kommunpampar. Vi i Västernorrland får nog våra skolor till slut.

Annonser

2 thoughts on “Sollefteåsossarna – först in i forntiden

  1. Men alltså… Friskola i sig är väl ingenting dåligt, men hur upprätthåller man en standard? Hur garranterar man kvalité?

    Och om kvalitén blir FÖR god, som här i Skellefteå där man pratar om en gymnasieutbildning med spetskompetens (vi pratar om en samhälls/natur blandad linje där man läser på en mer avancerad nivå helt enkelt) vad blir då resultatet av det? Hur mäts det jämte de vanliga linjerna om man söker vidare sen?

    Alltså, om man redan i skolan börjar ge möjligheter till för stora skillnader, vad blir resultatet? Ska man kvala in på intelligens redan vid ansökan om dagisplats? Ska föräldrarna köpa den bästa utbildningen? Visst, kanske skulle vi på den vägen få ut en större kompetens i de högre skikten. Men… vad händer med barn som kommer från mindre välbärgade familjer, barn som har svårare att lära. Ska de automatiskt foga sig i den sämre utbildningen och som småningom de sämre jobben? Ska vi avla fram en ny polarisering av ”borgare” och ”bönder”?

    En friskola gör ingen skada. 10 friskolor gör kanske ingen skillnad. Men vad blir den långsiktiga konsekvense och hur löser man den? För det kan väl ingen påstå att man helt och fullt gjort idag

  2. Sara: Kvalité garanterar man genom Skolinspektionen.

    I Sverige ska vi ha bra skolor. En av vägarna dit är konkurrens om eleverna.

    Det är min övertygelse att det inte är driftsformen som är avgörande, bra och dåliga skolor finns i båda kategorierna. Skillnaden blir, med både privata och offentliga skolor och valfrihet, att makten hamnar hos eleverna. I DDR-Sverige kunde man inte göra något åt det faktum att man snart skulle börja på en helkass skola. Nu kan man, på många ställen, välja.

Kommentarer inaktiverade.