Norrlands framtid: Vad göra?

10 000-kronorsfrågan är, vad kan vi egentligen göra åt Norrlands problem? Vilka politiska beslut kan tas för att ta tillvara på Norrlands potential?
För det första måste vi vara ärliga och erkänna att lösningen på Norrlands problem aldrig kommer att vara vad några politiker röstar igenom i Stockholm, Bryssel eller Härnösand. Lösningen kommer att vara duktiga norrlänningar som jobbar hårt och utvecklar sin bygd.
Det politiken kan göra är att underlätta och stötta den processen. Det Norrland och Sverige behöver är liberala reformer och förändringar som ger människor möjlighet och verktyg att själva påverka sitt liv och förverkliga sina idéer.
Den som hävdar att Norrlands problem löses av generösare statliga bidrag, eller mer offentlig inblandning ljuger, eller vet inte bättre.
Uppmuntra och stötta lokala utvecklingsbolag i Norrland. Tänk att det etablerades lokala utvecklingsbolag, med resurser till riskkapital för att kunna stötta lokala företag och entreprenörer. Dessa skulle vara lika naturliga som ortens bygdegårdsförening, idrottsförening och intresseförening. Lokala samfälligheter vars enda syfte skulle vara att främja och stödja entreprenörskap. Lokalt, långsiktigt engagemang i dessa frågor. Här skulle staten under en period gå in med engångsbidrag för delfinansiering av uppstartskapital.
Gör Norrland sverigebäst på integration. I Norrland behöver vi bli fler. Vi behöver fler unga, duktiga, handlingskraftiga människor som vill och vågar satsa. Detta är händelsevis en bra beskrivning på en genomsnittlig invandrare till Sverige. Möjliggör för invandrare att bosätta sig i mindre orter och byar genom att erbjuda svenska för invandrare, utbildning, praktik och stöd för företagande på fler ställen än i centralorterna.
Mer makt till Norrland! Låt den kommande norrländska regionen själv bestämma över en större del av skattepengarna, genom breddade regionala skattebaser.
Bättre kommunikationer. Alla som reser runt i Sverige vet att Norrland har landets sämsta möjligheter när det gäller att snabbt och praktiskt resa till närliggande orter. Snabbaste och enklaste sättet att ta sig mellan Örnsköldsvik och Skellefteå kollektivt är att flyga via Stockholm. Ska vi lösa detta krävs två saker. Vi behöver dels folk i kommuner, region och riksdag som tar fajten för den norrländska infrastrukturen. Men vi måste även enas i Norrland. Så länge vi reser till Stockholm och Bryssel i länsvisa och kommunvisa delegationer och pushar för vårt eget favoritprojekt, kommer vi aldrig att kunna ta fajten mot Region Skåne, Region Västra Götaland eller mälardalen.
Mer företagande i den offentliga sektorn. Det är livsviktigt för Norrlands framtid och utveckling att den kommunernas och landstingens verksamheter öppnas upp för företagande och entreprenörskap. Företagande och innovation föder varandra. Ju fler som tar steget och ser företagande som en möjlighet, desto fler kommer inse att det faktiskt går att göra något åt alla de där idéer man går runt och bär på. Sjuksköterskan som tillsammans med kollegorna startar eget äldreboende får alla verktyg som behövs för att även förverkliga sin gamla affärsidé om att tillverka kaffemuggar av potatismjöl och sötningsmedel som man kan äta upp efter avslutad kaffetår.
Det är norrlänningarna, och bara norrlänningarna, som genom hårt arbete, företagsamhet och självförtroende som kommer att rädda Norrland. Vi måste fixa det själva, eftersom ingen annan kommer att göra det.

Dags för sista delen i den här serien kring Norrlands framtid. De går att läsa allihop från början till slut om man klickar på Norrlands framtid och utveckling i spalten ovan.

10 000-kronorsfrågan är, vad kan vi egentligen göra åt Norrlands problem? Vilka politiska beslut kan tas för att ta tillvara på Norrlands potential?

För det första måste vi vara ärliga och erkänna att lösningen på Norrlands problem aldrig kommer att vara vad några politiker röstar igenom i Stockholm, Bryssel eller Härnösand. Lösningen kommer att vara duktiga norrlänningar som jobbar hårt och utvecklar sin bygd.

Det politiken kan göra är att underlätta och stötta den processen. Det Norrland och Sverige behöver är liberala reformer och förändringar som ger människor möjlighet och verktyg att själva påverka sitt liv och förverkliga sina idéer. Några exempel skissar jag på nedan.

  • Uppmuntra och stötta lokala utvecklingsbolag i Norrland. Tänk att det etablerades lokala utvecklingsbolag, med resurser till riskkapital för att kunna stötta lokala företag och entreprenörer. Dessa skulle vara lika naturliga som ortens bygdegårdsförening, idrottsförening och intresseförening. Lokala samfälligheter vars enda syfte skulle vara att främja och stödja entreprenörskap. Lokalt, långsiktigt engagemang i dessa frågor. Här skulle staten under en period gå in med engångsbidrag för delfinansiering av uppstartskapital.
  • Gör Norrland sverigebäst på integration. I Norrland behöver vi bli fler. Vi behöver fler unga, duktiga, handlingskraftiga människor som vill och vågar satsa. Detta är händelsevis en bra beskrivning på en genomsnittlig invandrare till Sverige. Möjliggör för invandrare att bosätta sig i mindre orter och byar genom att erbjuda svenska för invandrare, utbildning, praktik och stöd för företagande på fler ställen än i centralorterna.
  • Mer makt till Norrland! Låt den kommande norrländska regionen själv bestämma över en större del av skattepengarna, genom breddade regionala skattebaser.
  • Bättre kommunikationer. Alla som reser runt i Sverige vet att Norrland har landets sämsta möjligheter när det gäller att snabbt och praktiskt resa till närliggande orter. Snabbaste och enklaste sättet att ta sig mellan Örnsköldsvik och Skellefteå kollektivt är att flyga via Stockholm. Ska vi lösa detta krävs två saker. Vi behöver dels folk i kommuner, region och riksdag som tar fajten för den norrländska infrastrukturen. Men vi måste även enas i Norrland. Så länge vi reser till Stockholm och Bryssel i länsvisa och kommunvisa delegationer och pushar för vårt eget favoritprojekt, kommer vi aldrig att kunna ta fajten mot Region Skåne, Region Västra Götaland eller mälardalen.
  • Mer företagande i den offentliga sektorn. Det är livsviktigt för Norrlands framtid och utveckling att den kommunernas och landstingens verksamheter öppnas upp för företagande och entreprenörskap. Företagande och innovation föder varandra. Ju fler som tar steget och ser företagande som en möjlighet, desto fler kommer inse att det faktiskt går att göra något åt alla de där idéer man går runt och bär på. Sjuksköterskan som tillsammans med kollegorna startar eget äldreboende får alla verktyg som behövs för att även förverkliga sin gamla affärsidé om att tillverka kaffemuggar av potatismjöl och sötningsmedel som man kan äta upp efter avslutad kaffetår.

Det är norrlänningarna, och bara norrlänningarna, som genom hårt arbete, företagsamhet och självförtroende som kommer att rädda Norrland. Vi måste fixa det själva, eftersom ingen annan kommer att göra det.

Annonser

8 thoughts on “Norrlands framtid: Vad göra?

  1. Emil,

    tänkte bara att jag skulle säga att dina bloggposter blir jättekonstiga i Google Reader – vilket är tråkigt, eftersom innehållet är jäfligt bra. Osäker på om det är jag som har någon konstig inställning som bara drabbar din blogg eller vad det är…

  2. Hej Emil!
    Det är utmärkt att du diskuterar Norrlands framtid och vad som kan göras för att lyfta norra Sverige. Vi har ju fantastiska tillgångar i form av en god miljö, gott om plats och stora naturtillgångar.

    Jag tycker att dina förslag på åtgärder är bra, men vill komplettera och konkretisera det du skriver om att norra Sverige bör få en större del av skattepengarna genom breddade skattebaser.

    Här har vi sedan länge två konkreta och effektiva förslag – som dessutom med stor framgång används i praktiken i Norge. Det handlar dels om att de kommuner/regioner som släppt till sina forsar till den gemensamma elproduktionen också ska få del av de värden det strömmande vattnet genererar. I Norge återgår i år ca 6 miljarder norska kronor till vattenkraftskommunerna/fylkena, resurser som ses som en kompensation för ingreppen i miljön (uppdämda områden, torra älvsträckor etc) och att fisket, turismen, jord- och skogsbruket har fått sämre förutsättningar eller omöjliggjorts.

    Inom Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (www.fsv.nu) arbetar vi för ett liknande system i Sverige. Ett första steg borde vara att (minst) hälften av den fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar som staten i år tar in (2,9 miljarder kr) går till vattenkraftskommunerna.

    Ett annat mycket effektivt verktyg för distriktsutveckling är en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna. I Norge ses detta som ett bra sätt att ge alla delar av landet likvärdiga konkurrensförutsättningar. En region långt ifrån de stora marknaderna kompenseras med lägre arbetsgivaravgifter för att kunna konkurrera på lika villkor med regioner i tätbefolkade områden. EU har för övrigt godkänt att arbetsgivaravgifterna sänks i regioner med 8 invånare/kvadratkilometer och mindre.

    Inom centerrörelsen har vi sedan länge tagit ställning för båda dessa konkreta åtgärder och jag hoppas att vi aktivt kommer att driva dem både inom regeringen och inför det kommande valet. Det är hög tid att höja profilen i arbetet för att hela landet ska ges någorlunda likvärdiga förutsättningar för utveckling.

    Med hälsning från Jämtland

    Håkan

  3. Hanna: Ja, det såg verkligen skumt ut. Enda trösten är väl att inte alla inlägg var oläsliga (i alla fall i min reader).

    Håkan: Tack för din kommentar, som trogen läsare av din blogg är jag med på noterna när det gäller de två förslagen.

  4. Sara: Jag har sällan skrivit så genomtänkta texter som dessa om Norrlands framtid. Om de sen är bra är en helt annan fråga.. =)

    För mig är det ingen hjärtefråga att privatisera just vården. Jag ser dock heller ingen speciell fara i det, så länge det görs bra.

    Det jag vill få fram i den femte punkten är just vikten av ökat företagande i det som nu är offentliga verksamheter, oavsett om det handlar om parkförvaltning eller äldreboenden.

  5. Skitbra att centerpartister har börjat ta upp frågan igen. Det var ju trots allt därför jag kallade mig centerpartist en gång i tiden.

    Du missar dock en central del i det hela. Det du talar om som något ”norrlänskt” är i själva verket inte nödvändigtvis utmärkande för Norrland. I själva verket är det entrepenörer och företagare som drivit alla samhällen förutom några större administrativa städer framåt. I Falköping, där jag bor numera, har man en stark tradition av företagande på landbygden, och den drivs än, men det håller inte längre. När kommunen (som fram till förra valet var borgerlig med stadigt ca 20% centerpartiet, numera center med stöd av sossar och kd) började lägga ner skolor och äldreboenden och landstinget skaraborg/region västra götaland lade ner vårdcentraler och tandläkarstationer i landsbygdssamhällena, så kunde ingen entrepenöranda i världen rädda dem. Det är inte vinstdrivande att driva en vårdcentral eller en skola i Stenstorp eller att köra bussturer på söndagar ut till Myckelgensjö. Där måste kommunen och landtinget/regionen gå in med pengar så att folk kan bo kvar där. Utan befolkning och ett fungerande samhälle blir det inte mycket företagande.
    Det jag vill komma fram till är att man inte kan lita på att landsbygden återhämtar sig bara man tar bort las och sänker företagarnas skatter och avgifter. Istället måste man som politiker ta ställning till om man vill lägga pengarna på hushållsnära tjänster (som föga förvånande används mest i Danderyd och Täby) eller om man vill lägga de pengarna på att bevara samhällsfunktionerna i små samhällen så att folk kan bo kvar där. Och som landsbygdsbo måste man ställa sig frågan om det är värt att betala några slantar extra i skatt för att få bo kvar där man vill bo. När man väl fixat så att folk KAN bo på landsbygden, då får man gärna starta företag för min del, det hjälper också, men inte hela vägen.
    Nu har jag flummat klart. God natt!

  6. Mats: Vi håller ju med varandra i det mesta, förutom din för vänsterpartister reflexmässiga instinkt att ställa all välfärd mot hushållsnära tjänster =).

    Givet är det så att detta behov av mer företagande och entreprenörskap inget specifikt norrländskt, utan något som gäller alla samhällen överallt, jämt.

    När jag talar om mer företagande i den offentliga sektorn handlar det ju inte om att det ska bli lönsamt att köra buss till Myckelgensjö (en tjänst som för övrigt redan utförs av privata entreprenörer).

Kommentarer inaktiverade.