Norrlands framtid: Kopiera de goda exemplen!

För att Norrland åter ska bli den unga, företagsamma delen av Sverige måste vi inte uppfinna hjulet. Vi måste bara börja använda det. Det finns massvis med goda exempel på norrländskt entreprenörskap och framtidstro. Norrlands framtid ligger i att dessa blir fler, och att de goda exemplen inspirerar, kopieras och förbättras.
Trångsviken är en liten, vackert belägen by längs E14 mellan Östersund och Åre. De i runda slängar 700 invånarna (kringliggande byar medräknade) har producerat 70 företag, däribland Trangia och Nicofree. Om vi förenklar vägen dit beror Trångsvikens succéhistoria på tre saker: kan-självattityd, anti-jante och den kraftsamling det innebar att bygga Trångsvikens bygdegård (med bland anant skola, dagis, bank och post) och starta det gemensamma riskkapitalbolaget Trångsviksbolaget.
Trångsviksborna förstod att de, och bara de, kunde skapa en god framtid och utveckling tillsammans på orten. Vägen mellan den insikten och att göra slag i saken var kort.
De goda exemplen är många, många fler. Jukkasjärvis Ishotell, Luleås Maxrestauranger, Bröderna Hägglunds i Örnsköldsvik, Balticgruppen i Umeå och Västerbotten. Det gemensamma samtliga dessa exempel har är, att de skapats av företagsamma människor med idéer och driv.
Norrlands framgångssagor har sällan eller aldrig något med kommunala eller statliga initiativ eller satsningar att göra. Ändå är det mer stat och bidrag, inte mer entreprenörskap, dagens norrländska ledarskap ropar efter när man vill rädda jobb och motverka avveckling och utflyttning.
Norrlands framtid och utveckling ligger i att förstå vad som skapar välstånd, och uppmuntra detta. Företagande och entreprenörskap, entreprenörskap och företagande.

Dags för nästa del i följetongen om Norrlands framtid. Idag framhåller jag några få av många, många goda exempel på vad som kommer att rädda Norrland.

För att Norrland åter ska bli den unga, företagsamma delen av Sverige måste vi inte uppfinna hjulet. Vi måste bara börja använda det. Det finns massvis med goda exempel på norrländskt entreprenörskap och framtidstro. Norrlands framtid ligger i att dessa blir fler, och att de goda exemplen inspirerar, kopieras och förbättras.

Trångsviken är en liten, vackert belägen by längs E14 mellan Östersund och Åre. De i runda slängar 700 invånarna (kringliggande byar medräknade) har producerat över 70 företag, däribland Trangia och Nicofree. Om vi förenklar vägen dit beror Trångsvikens succéhistoria på tre saker: kan-självattityd, anti-jante och den kraftsamling det innebar att bygga Trångsvikens bygdegård (med bland anant skola, dagis, bank och post) och starta det gemensamma riskkapitalbolaget Trångsviksbolaget.

Trångsviksborna förstod att de, och bara de, kunde skapa en god framtid och utveckling tillsammans på orten. Vägen mellan den insikten och att göra slag i saken var kort.

De goda exemplen är många, många fler. Jukkasjärvis Ishotell, Luleås Maxrestauranger, Bröderna Hägglunds i Örnsköldsvik, Balticgruppen i Umeå och Västerbotten. Det gemensamma samtliga dessa exempel har är, att de skapats av företagsamma människor med idéer och driv.

Norrlands framgångssagor har sällan eller aldrig något med kommunala eller statliga initiativ eller satsningar att göra. Ändå är det mer stat och bidrag, inte mer entreprenörskap, dagens norrländska ledarskap ropar efter när man vill rädda jobb och motverka avveckling och utflyttning.

Norrlands framtid och utveckling ligger i att förstå vad som skapar välstånd, och uppmuntra detta. Företagande och entreprenörskap, entreprenörskap och företagande.

Annonser