Kommunen – Can’t live with it, can’t kill it

För två år sedan, säger två år sedan, skrev en ung Emil Källström en motion. Han hade en dröm om att hans kommun skulle uppmuntra och premiera miljövänligt byggande. Vara en del av lösningen liksom. Han valde att kanalisera sitt engagemang till just en motion, eftersom han då, liksom nu, satt i kommunens högsta beslutande organ. Lämpligt när man har bra idéer som borde förverkligas.

Två år senare, idag, ser jag för första gången röken av min gamla motion. Den visar sig i en ärendelista för Kommunstyrelsens Näringslivs- och Planeringsutskott, NPU. De har fått ett förslag från Plan- och miljönämnden om vad man borde göra med den unge centerpartistens förslag.

Då tänker man ju; ”Ojoj, efter två års funderande måste de ha kommit på något riktigt bra?” Njäääeee..

Plan- och miljösossarnas förslag till beslut här är att någon annan borde utreda frågan, i detta fallet Tillväxtavdelningen. Men att det borde ske skyndsamt, eller att det är en bra idé att underlätta för miljövänligt byggande, det vill de inte gå med på.

Det finns svart på vitt. För det är innebörden av vad Alliansens ledamöter i nämnden, genom kristdemokraternas Per Sundin, föreslog, ett förslag som vänstermajoriteten röstade ner. Jag kan bara anta att de hellre ser en långsam utredning som till slut kommer fram till att vi inte ska uppmuntra miljövänligt byggande. Frågan är då varför de inte bara yrkar avslag på hela rasket. Både snabbare och billigare.

Återkommer om något år med fortsättningen i denna rafflande thriller.

Annonser