Emil Källström i Sund

Kom och lyssna till hur en lokal tillväxtkassa kan skapa möjligheter på landsbygden!

Den 24 maj turnérar riksdagsledamot jag tillsammans med representanter från bland andra Inlandsinnovation runt i Västernorrland för att berätta om hur man med gemensamma krafter kan skapa bättre ekonomiska förutsättningar för utveckling av entréprenöriella idéer på landsbygden.

Första stoppet är frukostsoffan i Timrå, därefter väntar lunchmöte 12.00 på Björnstugan och 15.00 gästas Bjästabackens servering. Vi ackompanjeras av Cathrin Johansson som leder Innovationsprojektet på LRF Västernorrland. Cathrin kommer att informera om de möjligheter som Innovationsprojektet skapar för länets invånare under 2013.

Är du intresserad av tillväxt på landsbygden och tycker att det här låter intressant? Anmäl dig till cathrin.johansson@lrf.se för att medverka på Björnstugan eller vid Bjästabackens servering. Anmälan till Timrå görs på http://www.timra.se/anmalan

Jonna Jinton strikes again. Bloggerskan som betytt mer för bilden av landsbygden än drygt 20 år av Hela Sverige Ska Leva skrev igår en bitterljuv text om möjligheterna till ett liv på landet i ljuset av krympande samhällsservice – för dagen exemplifierat med Telias nedmontering av det fasta telefonnätet.

Men som det är just nu blir det allt svårare får oss att kunna välja hur vi vill leva och vart, när möjligheterna hela tiden släcks ner. Ändå sägs det att vi idag har så mycket möjligheter att leva precis som vi vill, men det är ju ändå inom vissa gränser. Skolor och affärer läggs ner, kommunikationer som t.ex bussar slutar gå, postbilen slutar köra ut post, internet och telefon funkar inte.

Jag tycker det känns så lustigt att tänka på att allt det där jag nämnde ovan, förutom internet, fanns i Grundtjärn för 50 år sedan. Går utvecklingen verkligen framåt?

Jag vill så gärna vara positiv, men ibland blir jag bara så rädd att landsbygden ska försvinna helt och hållet. Man känner sig så maktlös ibland.

Också jag vill vara och är allt som oftast positiv, optimistisk om framtiden och fast i tron att ingen trend är så stark att den inte kan vändas av fria människor som kämpar tillsammans. Optimism får dock aldrig stå i vägen för realism. Vi måste se utvecklingen som den är för att kunna göra något åt den.

Å ena sidan gäller det att inse att samhällsservice följer människor, inte tvärtom. Buss, affär, post, skola, fotbollslag och internetanslutning uppstår för att människor bor på en plats. Det är inte tvärtom. Samma saker försvinner för att människorna försvinner. Inte heller detta fungerar tvärtom. Givetvis kan invändas och pekas på de många exempel där barnfamiljen flyttat från byn när skolan försvann. Skolans försvinnande beror ju dock på de många andra barnfamiljer som flyttat ut eller aldrig flyttat in, tidigare.

Ur detta resonemang kommer min starka tro på landsbygdsfrågorna ur ett utvecklingsperspektiv. Det handlar mindre om att bevara och mer om att bygga nytt. Mindre om att behålla Telias kopparnät och mer om att se till att hela landet får en godtagbar 4G-täckning för framtidens kommunikation. Mindre se till att Grundtjärns elva hushåll ligger still på samma nivå som idag och mer se till att dessa elva får sällskap av några till för att skapa en by och en bygd med den kritiska massa som krävs för att långsiktigt och hållbart garantera allt från vägunderhåll till postgång.

Vän av ordning inser nu att det jag beskriver ovan har med mer än politik att göra. Exakt. För att hela Sverige och hela Norrland ska blomstra kommer det inte räcka med en ännu bättre politik. Det har aldrig räckt med politik och kommer aldrig göra det. Det tyngsta lasset kommer alltid dras av en Jonna Jinton, en Markus Edlund, en Carolina Visser eller en Roberto Carvutto.

Med det inte sagt att politiken är oviktig. Min kanske viktigaste fråga i rollen som västernorrländsk riksdagsledamot är att driva på för att förutsättningarna till ett gott liv i hela länet och hela landet blir bättre. Detta gäller inte minst den digitala infrastrukturen.

Finge jag lägga endast en riksdagsmotion i år vore det denna: Digital infrastruktur. Jag är glad och stolt över att Centerpartiet fått igenom ordentliga och ökande satsningar på bredbandsutbyggnad i hela landet. Det engagemanget måste dock kompletteras med åtgärder för att förbättra mobiltele- och mobildatakapaciteten. I bygder så som Myckelgensjö ochGrundtjärn med omnejd, där det finns en företagaranda och unga människor som vill investera och satsa är det oacceptabelt om dessa ansträngningar omöjliggörs av att den grundläggande infrastrukturen saknas.

När kommer resultaten? frågar sig någon. Det undrar jag med, är väl det ärligaste svaret. Frågorna ägs i slutändan av nätägare så som Tele2, TeliaSonera, Telenor och 3. Politiken har dock styrmedel att ta till. När Post- och Telestyrelsen fördelar och förlänger licenser ställs krav på vilken täckning som ska erbjudas. Dessa krav måste skärpas ytterligare. Det borde också gå att hitta lösningar kring att olika nätägare samarbetar i vissa delar av vårt land. Tre nät som vardera erbjuder kass täckning i Grundtjärn är helt enkelt sämre än ett nät som gör det bra.

En riksdagsmotion i sig gör ingen skillnad. Lika lite som en ensam riksdagsledamot. Jag kan lova att jag fortsätter jobba med frågorna – flera initiativ på olika sätt är på gång (håll utkik!). Här gäller det dock att fler än Centerpartiet tar initiativ och driver på.

Slutligen: Var det bättre förr? Nej, det var det inte. Men framtiden kommer att bli ännu lite bättre, om vi fortsätter att jobba för detta.

Idag är jag med och presenterar en satsning jag håller mycket varmt om hjärtat: AB Västernorrland (hemsidan ligger uppe inom kort).

AB Västernorrland är en tävling där fem lyckliga vinnare får varsitt aktiebolag med 50 000 kronor i eget kapital och ett coachingkit från LRF Konsult värt ca 35 000 kronor. Projektet finansieras av företag och organisationer med säte i eller koppling till länet. Dessa är Eurocon, Inlandsinnovation, Länsförsäkringar, Malux, Norrlandsfonden, Norrlandspojkarna, Nybergs, RPE, SCA och Statkraft. Allehanda Media och Mediehuset ST medverkar som mediapartners och LRF Konsult är partner för företagsutveckling.

Det var ungefär ett år sedan jag, inspirerad av den jämtländska förlagan till AB Västernorrland, började att kolla av intresset för att genomföra ett liknande projekt på vår sida länsgränsen. En efter en tackade de ovanstående finansiärerna ja och i slutet av våren var uppställningen klar.

Idag lanserar vi AB Västernorrland. Nästa hållpunkt är deadline för ansökningar som är 30 november. I slutet av januari kommer de mest lovande entreprenörerna att träffa juryn i Sundsvall. Juryn består av en representant per finansiär.

Projektet avslutas med ett heldagsevent på Hotell Höga Kusten fredagen den 22 februari. Alla medverkande, inklusive samtliga ansökanden, bjuds till en inspirerande dag då vinnarna presenteras. På plats kommer företagarorganisationer och andra vara representerade. Tanken med detta är att AB Västernorrland ska ge något för fler än enbart de fem vinnarna.

Politik handlar om mer än att tycka saker. Jag fortsätter driva debatt och lägga politiska förslag för att främja utveckling genom företagande men det känns mycket bra att kunna komplettera detta med konkret påverkan som ett projekt som detta innebär.

Idag genomförs en landsbygdskonferens i Örnsköldsviks kommun. Jag medverkar tillsammans med Jonna Jinton som en av talarna. I samband med konferensen passar jag och Centerpartiet på att släppa tio punkter för Norrlands utveckling.

Tio punkter för Norrlands utveckling

1. Den digitala infrastrukturen är den kanske mest avgörande framtidsfrågan för norra Sverige. Regeringens bredbandsstrategi där det slås fast att minst 90 % av befolkningen ska nås av en täckning på minst 100 Mbit/s måste genomföras. Kraven på mobiltäckning och mobildatatrafik måste skärpas. Folk och företag ska kunna vara uppkopplade där de bor och verkar.

2. Skolan är den främsta symbolen för framtidstro och utveckling. Vi måste eftersträva att bevara och utveckla skolor både i stad och på landsbygd. När kommunala skolor hotas av nedläggning ska föräldrakooperativ och andra aktörer ges de bästa föutsättningar att driva verksamheten vidare.

3. Norrland behöver en robust infrastruktur. Satsa på väg och järnväg som skapar regionförstoring och ett hållbart transportsystem för människor och varor. Här är underhållet livsviktigt – vägarna ska vara farbara året om.

4. I Norrland har vi med vår havskust, våra många sjöar och våra vattendrag möjligheter att skapa boendemiljöer i världsklass. Strandskyddslagen har ändrats för att öppna upp för mer strandnära boende. Trots detta är det fortfarande ofta för svårt att bygga vid vatten. Ge länsstyrelserna klara riktlinjer att verka för standnära byggande. Räcker inte detta – ändra lagen igen.

5. Norrland behöver bilen och lastbilen. Jaga utsläppen – inte bilisterna. Sverige har tuffa mål för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. För att nå dit behöver vi så kallade bonus-malussystem som gynnar miljövänliga fordon och straffar miljödåliga vid nyinköp. Utvecklingen av nya bränsle måste prioriteras. Det måste dock vara slut på vänsterpartiernas tal om Norrlands- och landsbygdsfientliga kilometerskatter och lastbilsskatter där avståndet, inte utsläppen, ska beskattas.

6. Skapa förutsättningar för utvecklad högre utbildning i hela landet. Se kraften i den nya tekniken och distansundervisningen. Premiera lärosätenas uppdrag till samverkan med det övriga samhället. Högskolor och universitet ska fungera som motorer för lokal, regional och nationell utveckling.

7. Fortsätt förenkla för företagandet. Företagens regel- och skattebörda måste minska för att släppa lös utvecklingskraften i Sverige och Norrland. Reformer som lägre arbetsgivaravgifter och minskat sjuklöneansvar måste prioriteras. Regelkrångel är något som inte minst hemsöker de gröna näringarna. Jordbruket och matförädlingen måste ges bättre villkor att utvecklas. Målbilden bör vara minst en bättre restaurang med lokala produkter i varje bygd! Tillåt gårdsförsäljning av alkohol.

8. Garantera en grundläggande service i hela landet. Stat, landsting och kommun måste samverka för att se till att alla delar av landet kan ta del av den samhällsservice vi tar för given. Butiker, bymackar och andra servicepunkter ska ges goda förutsättningar att vara kvar och utvecklas.

9. Norrland behöver ett visionärt projekt att samla framtidssatsningarna kring. Kraftsamla för att arrangera ett norrländskt Vinter-OS. Detta blir ett gemensamt projekt för hela norra Sverige, bland annat med alpina grenar i Åre och hockey i Örnsköldsvik.

10. Norrland har alltid varit ett nybyggarland. Svaret på många av Norrlands lösningar är att vi är öppna och attraktiva för nyinflyttning från övriga Sverige och övriga världen. Inför ”Grön svenska för invandrare” – en yrkes- och praktikinriktad väg in i svenska språket med jorden och skogen som bas. I de gröna näringarna finns jobb som väntar på arbetskraft.

Vi har utvecklingskraft i Norrland. Vi kan bättre och vi behöver en politik som tar tillvara den potential vår landsända äger.

Om några veckor är det dags för riksdagens högtidliga öppnande och ett nytt riksdagsår. Som alltid inleds hösten med den allmänna motionstiden – de veckor då riksdagsledamöterna kan skriva motioner med förslag om vadhelst man känner för.

De senaste två åren har jag lagt motioner om bland annat norrländsk infrastruktur, ett svenskt vinter-OS och regionaliserad fastighetsskatt på vattenkraften. Det gemensamma temat på mina motioner har varit att skapa förutsättningar för utveckling i Norrland och hela Sverige.

Inför höstens motionsrunda behöver jag din hjälp. Vilka goda idéer förtjänar att behandlas av Sveriges riksdag i år?

Jag har tänkt att temat för mina motioner för i år ska vara Norrlands utvecklingskraft. Det kan handla om att ändra stelbenta regler som försvårar utveckling eller initiativ som måste tas för att tillvarata potentialen i vår del av världen.

Som riksdagsledamot representerar jag Västernorrland men driver givetvis politik för hela Sveriges utveckling. Politik som främjar Norrlands utveckling är också till fromma för hela Sverige.

Det är jag som i slutändan avgör vilka idéer som kommer att leta sig ända till motionshögen. Det enda jag garanterar är att alla som hör av sig får svar.

Hör av dig med din idé till mig på mail (emil.kallstrom (a) riksdagen.se), på Twitter eller här i kommentarsfältet.

Så var årets upplaga av Myckelgensjö Åstadkommation avklarat. Ett drygt 40-tal intresserade hade samlats på Myckelgensjö föreningshus för att lyssna till intressanta talare och få sig lite Myckelgensjöglass till fikat.

Först ut av talarna var Ola Nordebo, politisk redaktör på Västerbottens-Kuriren. Ola talade om bilden av Norrland och vikten av att inte falla för andras och egna stereotyper om vad Norrland och norrlänningarna är. Ett av många kloka budskap från Ola var att människor, inte malm eller skog, alltid är en bygd eller orts främsta naturresurs.

Efter fikat tog Carolina Visser, Backsjöns egen holländska tulpanodlare. Carolina talade engagerat om sitt liv och hur hon hamnade i Sverige och vad hon här gjorde av alla de möjligheter hon ser omkring sig. Tulpanodling, refill-bläckbutiker och turistverksamhet var svaren hittills.

Sist ut av talartrojkan var Roberto Carvutto som talade om hur en italienare från Apulien hamnade i Arnäs och startade två företag, ett för turism och ett för matimport. Roberto beskrev det svenska företagsklimatet som en dröm av enkelhet, billighet och snabbhet och hyllade även de stora möjligheterna att göra sig ett namn i Örnsköldsvik och Norrland. ”I Milano var jag ett nummer – här är jag Roberto Carvutto!”

Jag, Frida Bylund, Markus Edlund och Jonna Jinton avslutade med att tacka för dagen och bjuda in till nästa års Myckelgensjö Åstadkommation. Som alltid – tredje onsdagen i juli.

En av de första reformerna Alliansregeringen och Andreas Carlgren (C) som miljöminister satte igång med efter maktskiftet 2006 var att öppna upp det tidigare så stelbenta strandskyddet.

Det är orimligt att myndigheterna sätter käppar i hjulet när människor vill tillskapa sina drömboenden med hänvisning till strandskydd – detta i bygder och kommuner där vi har hundratals, ibland kilometervis, strand per invånare.

Tyvärr verkar inte alla länsstyrelser förstå innebörden i alliansregeringens reform. Historier om stoppade husbyggen, om diken som betecknas som bäckar (och därmed omfattas av ”strandskydd”) och liknande episoder återkommer runtom i landet.

I dagarna har Tidningen Ångermanland rapporterat om ett stoppat husbygge i Härnösand. Utan att ha satt mig in i detaljerna kan jag konstatera att 1. någon vill bygga och 2. lokala myndigheter i form av kommunen har sagt OK. Vidare verkar ingen granne, närboende eller liknande ha klagat eller överklagat.

I ett sådant läge ska inte statens myndigheter lägga sig i utan mycket goda argument. Argument som synes saknas.

Istället synes detta vara det vanliga – att tjänstemän på landets länsstyrelser inte verkar ha förstått Alliansregeringens mening med strandskyddsreformen. Om inte länsstyrelsernas hantering av dessa ärenden förändras och förbättras tror jag att vi måste överväga att på nytt förtydliga lagen. Vill människor satsa och bygga, då ska detta givetvis i normalfallet tas emot med öppna armar.

I helgen fick jag några mycket trevliga meddelanden på facebookchatten. En strålande glad Jonna Jinton skrev att hon hade fått mail från ett antal personer som planerade att flytta upp till Västernorrland och Ångermaland efter att ha läst Jonnas blogg och beundrat hennes bilder över landskapet och naturen hemma i Grundtjärn.

2000-talet och IT-revolutionen i ett nötskal: Jonnas bloggande från Grundtjärn resulterar i fastighetsaffärer och flyttlass från storstad till landsbygd.

Så länge jag kan minnas tillbaka har vi talat om att trenden borde vända. Att folk borde inse alla de fördelar och värden som finns i vår del av världen och att folk borde vilja bo här. Var det verkligen så att en bloggerska på 20-nånting från Göteborg var allt som behövdes?

Det Jonna gör, som ingen annan gjort, är att hon med självklarhet slår hon fast att hon befinner sig på världens vackraste plats. Hon inspirerar som få tidigare, bara genom att visa upp vad som finns runtomkring henne. Jonna säger själv att hon får mail mer eller mindre dagligen av människor från hela Sverige som vill att hon håller utkik efter hus till salu.

- – -

Jonna Jintons bloggande och dess effekter sätter fokus på ett antal viktiga frågor som politik och samhälle måste besvara – om vi på allvar ska ta tillvara på de möjligheter som nu visar sig.

• Tillgången på fastigheter. I många natursköna delar av länet finns det helt enkelt inga hus till salu. Hus står tomma men kommer aldrig ut till försäljning. Detta är givetvis en fråga för varje enskild fastighetsägare men kommuner och civilt samhälle i form av byalag och samhällsföreningar kan ta initiativ för att se till att hus och gårdar utan fast boende kommer ut på marknaden. Det kan även handla om smidig tillgång till byggbara tomter. Om någon går in på kommunkontoret i Sollefteå eller Örnsköldsvik och deklarerar att man vill bygga sig en mindre hästgård i Grundtjärn med omnejd ska svaret vara ”Självklart – när vill du börja bygga?”. Om markägare och kommun samarbetar kan detta uppnås.

• Samhällsservice. Det är inte Västernorrlands villaförorter som får människor att flytta hundra mil. Det är först och främst på någotsånär stadsnära landsbygd vi kan skapa boendemiljöer i världsklass. Glöm allt snack om att lägga ner landsbygdsskolor eller att centralisera till städerna. Vi måste utveckla de miljöer som ingen annan kan erbjuda.

• Infrastruktur. Vart man än bor i Sverige måste man kunna lita på att telefonen fungerar och att bredbandet levererar. Trots brister är det inte främst dåliga vägar eller brist på järnväg som hindrar folk att bosätta sig i Grundtjärn eller liknande byar. Bristfälliga IT-kommunikationer är det främsta hindret för inflyttning i många delar av vårt län.

Vissa av dessa uppgifter kan vi lösa lokalt, i kommuner eller i föreningslivet. Andra saker tar jag med mig till riksdag och regering. Det är många som måste hugga i för att potentialen i Jonnas bloggande och andras ambassadörskap ska nyttjas till fullo.

Jag vill med denna text utmana de aktörer som vill verka för inflyttning och utveckling i Norrland. Kommuner, byalag, intresseföreningar. Klarar vi av att tillgängliggöra fler boenden för de som vill komma hit? Kan vi ställa om vårt mindset från motgång till framgång? Vilka tar upp den kastade handsken?

Det kan vara så att vi står inför ett återtåg till Norrland och dess bygder. Klarar vi att fixa det?

- – -

Jonna har också hon bloggat om detta.