Emil Källström i Sund

”Innovation Art – det goda exemplet” – Sundsvalls Tidning

”Smakstart för närproducerat”

Veckans lördagskrönika i TÅ/ÖA:

Maten engagerar

Imorgon söndag inviger jag den årliga matmässan Vitsippans dag i Brynge, Sidensjö. Förhoppningsvis har de många utställarna bullat upp ordentligt. Förra året kom det så mycket folk att produkterna tog slut – försäljarna sålde allt de hade med sig…

Maten engagerar. Fler och fler bryr sig mer och mer om hur den mat vi äter har producerats, fraktats och hanterats – och var i världen detta har skett. Detta har resulterat i något som kan beskrivas som marknadsekonomi när den är som vackrast. Intresset har mötts av hundratals mathantverkare som med nya verksamheter eller nya produkter. Brieost från Häggdånger, kött och charkuteri från Ramsele och barkbröd från Ullånger är bara några exempel på produkter som finns tack vare entreprenörer som sett denna trend och slagit mynt av den.

Nu, eller i alla fall mycket snart, är det slut på tiden då pris per kilo var den främsta relevanta faktorn när vi köpte in mat i hushåll, skolor och äldreboenden. Vad spelar det för roll om en produkt är 20 % billigare om hälften slängs? Många är de historier som berättar hur dyrare matkostnader i form av närproducerat, ekologiskt eller högre kvalité i själva verket inneburit besparingar när svinnet minskar och matgäster blir gladare och får mer energi.

Ett litet, handelsberoende land som Sverige ska aldrig hänge sig åt bakåtsträvande protektionism, ej heller när det gäller mat. När en fri marknad råder får man inte utesluta vissa producenter eller leverantörer av strikt geografiska skäl. Tvärtom kan svensk matexport innebära ny export och nya jobb. Samtidigt kan man inte bortse från de uppenbara fördelar det innebär om barnen i förskolan får se de grönsaker de snart ska äta växa hos den närliggande odlaren eller om de boende i våra äldreboenden varje sommar får känna den oförglömliga smaken av ångermanländsk nypotatis.

Mycket handlar om att exempelvis kommunens upphandlare och fristående skolors inköpare har rätt kunskap och instruktioner. Om lagen om offentlig upphandling kan man säga mycket men många kommuner och verksamheter har visat att det går att styra sina inköp bättre än vad som görs idag – tidigare i år var det Sigtuna kommun som i sin upphandling fick rätt att ställa högre krav på djurskydd än EU:s minimikrav.

Söndagens mässa i Brynge och liknande arrangemang är också exempel på hur Ångermanlands mathantverkare med råg i ryggen visar upp sina produkter och sitt kunnande för omvärlden. Att vara mathantverkare är coolare än kanske någonsin tidigare.

Emil Källström

”Emil ett hot mot S-riksdagsmän” – allehanda.se

”Socialdemokraterna missar målet” – allehanda.se

”Nya innovationer kan inte toppstyras fram” – SvD Brännpunkt

”Socialdemokraterna missar målet” – Sundsvalls Tidning

Krönika i veckans Nord-Sverige

Så skapar vi attraktiva bygder

I förra veckan presenterade Annie Lööf sin första stora, egna satsning som näringsminister. Projektet Attraktionskraft Sverige hakar naturligt in i andra centersatsningar i regeringen som den digitala agendan, Skogsriket och Matlandet Sverige i sitt syfte att lyfta utveckling och växtkraft i hela Sverige – inte minst på landsbygden.

Attraktionskraft Sverige är ännu bara i startgroparna och mer konkreta åtgärder kommer att formas i samverkan med kommuner, företagsamhet och civilt samhälle. Redan nu kan man dock ta del av en rapport av Tillväxtanalys som ligger till grund för projektet. Rapporten ”Orter med befolkningökning 2000-2010”ger exempel på vad som skapar attraktiva orter. Några faktorer som lyfts fram är inga högoddsare: Orter och bygder med god infrastruktur eller närhet till andra, gärna större, städer har ofta en positiv utveckling. Telefonen måste fungera och bredbandet ska gå snabbt.

Andra, möjligen lite mer oväntade faktorer som lyfts fram är vikten av god ”byanda” och sociala strukturer så som föreningsliv, kyrkor, idrottsföreningar och liknande. Där det finns en kultur av åstadkommation och att folk själva och i gemenskap får saker gjorda – dit vill ofta också fler flytta.

Inte heller detta är att betrakta som någon större skräll men det är kul att dessa lite mer mjuka värden lyfts fram som något att se och uppmuntra från regeringshåll.

Varje politisk kraft som aspirerar på att vara med sin tid och ha svaren för hur vi möjliggör för utveckling i hela landet måste se och applådera det viktiga jobb som sker på frivillig basis. Ofta ser vi hur de som idag styr i Ångermanland reagerar precis tvärtom. I Kramfors reagerar politiker och tjänstemän med förtäckta hot mot föräldrar som vill starta friskola när kommunen själv drar ner. I Örnsköldsvik blev det närmast en prestigesak att inte under några omständigheter kompromissa med eldsjälarna i Myckelgensjö som också de ville rädda sin skola.

Det är viktigt att vi skapar arenor för engagerade att mötas, inspireras och träffa makthavare av olika slag. I just Myckelgensjö är jag för andra året i rad med och arrangerar Myckelgensjö Åstadkommation, en seminariedag som i år har temat Norrlands dragningskraft och borrar in oss i vad som får människor att vilja komma till vår del av världen. Som turister eller inflyttare. Tredje onsdagen i juli går detta Ångermanlands almedalen av stapeln – se mer på www.astadkommation.se!

Emil Källström

Veckans riksdagskrönika i Tidningen Ångermanland/Örnsköldsviks Allehanda:

Idéer som knäcker ungdomsarbetslösheten

Ett av de roligaste och viktigaste uppdragen som riksdagsledamot är att verka som länk mellan makten i Stockholm och människor från valkretsen. I veckan har det varit fullt av västernorrlänningar i riksdagshuset. Jag har bland annat tagit emot gymnasieklasser och bjudit företagare från Anundsjö och Ådalen på lunch.

Ur företagarens perspektiv kan det vara kontakter med myndigheter eller departement som lockar. Den genomsnittlige gymnasieeleven vill oftast få svar på frågor eller presentera idéer på saker som borde ändras. Av naturliga skäl handlar diskussionerna ofta om utbildning eller det första jobbet efter studenten.

Sverige har sedan decennier nu haft en ungdomsarbetslöshet över europasnittet – inte sällan rejält över. Trots att vi satsar mest i världen på arbetsmarknadspolitik och utbildningsinsatser har det i såväl hög- som lågkonjunktur varit svårt att pressa ner ungas utanförskap.

Olika unga har olika förutsättningar. En stor del av arbetslösheten kan förklaras genom bristande språkkunskaper eller ej slutförda gymnasiestudier. Vi förbättrar därför utbildningskedjan. Det finns dock systemfel som måste rättas till.

I veckan presenterade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen. Granskningen visar tydligt att denna gigantiska myndighet har brister i effektiviteten. Cirka 17 000 fler individer skulle vara i arbete om alla Arbetsförmedlingens kontor vore lika effektiva. Från organisationen Företagarna är budskapet beskt – inte ens hälften av deras medlemmar använder sig att Arbetsförmedlingen vid rekrytering. Jag och Centerpartiet anser att Arbetsförmedlingen ska konkurrensutsättas. Om varje arbetssökande fick en jobbpeng och själv fick välja arbetsförmedlare skulle en ny marknad växa fram. Vissa arbetsförmedlare skulle kunna specialisera sig på unga, vissa på invandrare och andra på civilingenjörer. Arbetsförmedlarna skulle få nya och starkare incitament att skapa goda relationer med arbetssökare och arbetsgivare och därmed öka matchningen på arbetsmarknaden.

Mycket handlar om att få in en fot. Många har misstänkliggjort Centerpartiets förslag för att få in svaga grupper på arbetsmarknaden. Vi har beskyllts för att vilja sänka allas löner. När fackförbundet Handels senaste kollektivavtal innehöll en paragraf om en ”ungdomspraktik” tystnade dock en stor del av kritiken. Både Handels ungdomspraktik och Centerpartiets tidigare förslag om ett ”ungdomsavtal” handlar om att varva jobb och utbildning till en inledningsvis lägre lön. Tidigare har bland andra IF Metall och några stora svenska industriföretag hittat liknande lösningar. Det är mycket bra när arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar för att få in unga och andra svaga grupper i jobb.

Det absolut viktigaste är dock den enskildes initiativ och företagsamhet, själv eller i samverkan med andra. Detta gäller de stora skeendena och de små initiativen, för landets utveckling och våra bygders växtkraft. Grattis, ni Nordingråbor vars kamp och engagemang nu resulterar i en bymack!

Emil Källström