Emil Källström i Sund

”Twittrande politiker”

Allehanda.se uppmärksammar den veritabla twitterexplosion vi nu ser i Örnsköldsviks kommunfullmäktigesal.

Vill tipsa alla om att man kan följa det som händer vid Örnsköldsviks kommunfullmäktige genom att ta del av twitter-taggen #ovikKF.

Där twittrar jag, Josefin Strömberg, André Lindström och förhoppningsvis flera andra framöver.

Vecka 5
Måndag: Kommunfullmäktige i Örnsköldsvik.
Tisdag: Riksdagsarbete. Träffar Jernkontoret och deltar i seminariet ”Framtiden i Storuman” på Grand Hôtel.
Onsdag: Riksdagsarbete. Träffar representanter för bemanningsföretaget Student Consulting
Torsdag: Riksdagsarbete.
Fredag: Träffar representanter för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Förbundsstyrelsemöte med Vi Unga.
Lördag: Förbundsstyrelsemöte med Vi Unga.
Söndag: Förbundsstyrelsemöte med Vi Unga.

I sina bästa stunder pratar Kristdemokraterna om ”Verklighetens Folk” och dess behov av frihet från pekpinnar från Stockholm. Om ”politikens gränser”, och tilltron till människors egna engagemang och val. Synd bara att man ofta i nästa andetag framstår som förbudsivrande sociala precisionsingenjörer.

Nu går Maria Larsson ut och sågar förslaget om gårdsförsäljning totalt. Om Maria Larsson hade velat fila förslaget om gårdsförsäljning lite i kanterna, kanske justera någon detalj fram eller tillbaka, så visst. Men hon verkar inte vara intresserad av detta överhuvudtaget. Det ska bara bort.

Här är det läge att slå på stora trumman. Detta är en i grunden vettig reform och en viktig symbolfråga. Vill vi ha ett frihetligare Sverige där vi ger folk och företag större tilltro att göra egna val, inom rimliga gränser? Om den nu föreslagna, mycket modesta, gårdsförsäljningen inte skulle befinna sig inom dessa rimliga gränser frågar jag mig vad de kd-begrepp jag inledde med egentligen betyder.

Få saker oroar mig så lite som när en av landets mest irrelevanta ledarsidor, Tidningen Ångermanlands socialdemokratiska variant, hävdar att Centerpartiet är irrelevant.

Ovanstående bild hittade jag hos Albin Ring Broman. Den visar vad som hände med Egyptens internettrafik för två dagar sedan. Regimen stängde ner den. Ökningen innan nerstängningen berodde gissningsvis på ökad aktivitet på sociala nätverk som facebook och twitter, som visat sig vara utmärkta verktyg att störta tyranner med. Att som den egyptiska regimen försöka kväsa detta kommer antagligen vara djupt kontraproduktivt.

Det händer något i mellanöstern. Frågan är om det vi nu ser är beständiga förändringar mot frihet och demokrati à la östblocket 1989 eller kapade revolutioner, byten från en tyrann till en annan som i Iran 1979 eller varför inte Frankrike 1789. Omvärldens första, sista och viktigaste plikt just nu är att ge frihetstörstarna allt stöd vi kan.

”Ge Mittnorden rätt förutsättningar”

Debattartikel av mig och Per Åsling inför Trafikutskottets besök i länet till veckan.

Idag skriver min rumsgranne i Ledamotshuset, partisekreterare Michael Arthursson, i Göteborgs-Posten om Centerpartiets framtid. Han slår fast vad som nu måste beskrivas som etablerade sanningar, att Centerpartiet varit alltför inriktade på regeringsarbete och mindre på förnyelse och samhällskritik.

Jag kan bara instämma.

Statsministern verkar se framtiden i fortsatta jobbskatteavdrag. Först ska jag poängtera att jobbskatteavdragen är bra och ger alla som jobbar mer makt över sina liv. Mer frihet. Däremot finns det andra prioriteringar man kan göra. Som Alliansen borde göra.

• Som Arthursson nämner, finns det fortfarande stora och oroväckande hål i välfärden. Psykisk ohälsa bland unga och de som av olika anledningar finns allra längst från arbetsmarknaden. Under valrörelsen hade jag många samtal från föräldrar till barn med olika ”bokstavssjukdomar” som inte alls fick den stöttning de behövde. Jag brukar kalla dessa grupper för det glömda Sverige.
• När jag är ute på mina resor runt om i Norrland och Sverige brukar jag ofta ställa frågan om vilken som är den enskilt viktigaste satsningen eller reformen för den aktuella landsändan. Nästan alltid är svaret infrastruktur. En järnvägssträcka, en väg som måste rustas eller IT-infrastruktur som inte håller måttet. Här måste Sverige förnyas.
• Vi snackar mycket företagande nu. Till och med Socialdemokraterna försöker yrvaket formulera en politik för entreprenörskap. Här händer det mycket. Trenden med sämre villkor och mer krångel för företagare har historiskt brutits av, faktiskt, Centerpartiet. Vi måste dock gå många fler steg. Sänk skatter och arbetsgivaravgifter. Ta fler och större steg när det gäller regelförenklingar - även då man stöter på motstånd från särintressen.

Detta är enligt mig viktigare än ytterligare jobbskatteavdrag. Med det inte sagt att jobbskatteavdragen inte kan genomföras också. Man ska vara klar över att avdragets effekter, med ökad sysselsättning och mer pengar i folks plånböcker på många sätt kan vara en förutsättning för det andra. Det är inget  nollsummespel vi sysslar med.

Ordet för dagen är Förnyelse. Vi ska förnya Sverige och vi ska förnya oss själva.

Lördagens krönika i ÖA/TÅ verkar inte ligga online. Här kommer den:

Helhetsgrepp efterlyses
För en vecka sedan kom beskedet om Kustbevakningens utredningsförslag som innebär att en stor del av verksamheten centraliseras till Stockholm och Göteborg. Härnösand och Karlskrona ser ut att tappa värdefulla arbetstillfällen.

Några dagar senare fick Vilhelmina i Västerbottens inland ett liknande besked. Migrationsverket stänger sin anläggning i kommunen. 320 platser står snart tomma, och ett tjugotal personer får inte längre jobba med en av Norrlands och Sveriges verkliga ödesfrågor, att bemöta människor från hela världen med ett mottagande i världsklass.

Argumenten för centralisering är alltid desamma, oavsett aktuell tjocklek på statsministern. Att gå från många små enheter till några större medför samordningsvinster som generaldirektörer och VD:ar aldrig anser sig kunna vara utan. Politiker accepterar, eftersom alternativet är att tillföra ytterligare resurser. Resurser som aldrig finns.

Det är alltid längre från Stockholm till Härnösand än tvärtom. Norrlands lägre priser på lokaler och arbetskraft är ointressant. ”Jag ska göra allt i min makt!” upprepas vid varje förslag om nedläggning, effektivisering eller centralisering. På något märkligt sätt verkar kommunalrådets, riksdagsmannens eller fackombudsmannens beslutsamhet och argument lika irrelevanta varje gång, när besluten till slut kommer.

Jämfört med entreprenörskap, utbildning och rätt grogrund för utveckling lokalt och regionalt, står en eller annan statlig myndighet och de arbetstillfällen den ger sig slätt. Utveckling kommer underifrån. Trots detta är det naturligtvis viktigt hur statens verksamheter är placerade och hur de sköts. När negativa besked kommer slag i slag, varje gång som en överraskning, kan kontentan av många isolerade myndighetsbeslut innebära att en bygd  till slut knäcks, dräneras på självförtroende och framtidstro.

Här krävs nytänk. Vissa effektiviseringar bör självklart göras, även i verksamheter som råkar befinna sig i Norrland. Men lika orealistiskt eller onödigt det är att i varje läge försvara varenda liten förändring, lika självklart bör det vara att de statliga verksamheternas planering präglas av långsiktighet, omtanke om de orter man verkar på och inte minst insikten om att avstånd faktiskt är lika långa båda vägarna.

Detta är för viktigt för att delegeras till isolerade chefer på myndigheter och bolag. Staten spelar en viktig roll, om än inte den viktigaste, för att skapa stabila och gynnsamma spelregler för utveckling. Den rollen måste uppvärderas.
Emil Källström

Vecka 4
Måndag: Träffar Susanne Öberg och Emilia Glud på Bollsta Herrgård för att diskutera framtida ungdomsprojekt.
Tisdag: Riksdagsarbete. Kvällsövningar på Rymdbolaget.
Onsdag: Riksdagsarbete. Träffar Dag Melkersson på vindkraftsbolaget Ownpower.
Torsdag: Riksdagsarbete. Seminarium med NoKo Jeans – det svenska jeansföretaget med tillverkning i Nordkorea!
Fredag: Första mötet med Studieförbundet Vuxenskolans valberedning. Upptaktsmöte med en av Centerpartiets processgrupper ”På väg till Åre”.
Lördag: Modo spöar AIK på hovet. Själv så följer jag matchen från Sund.
Söndag: Talar på Högsjöcenterns årsmöte på Folkets Hus i Ramvik.

Veckans höjdpunkt blir utan tvekan om Thorbjörn Fälldin deltar på söndagens möte. Att få tala inför honom vore en ära.