Emil Källström i Sund

Ungdomsjobb fick ja – trots protester

Nu sjösätts det skarpaste vänstersidan kunde producera för att stävja ungdomsarbetslösheten och förbereda den kommunala organisationen inför framtiden.

30 jobb i sex månader. Örnsköldsviks nära 500 unga arbetslösa kommer antagligen fira med stor fest.

Själv yrkade jag än en gång på återremiss, på samma grunder som förra gången.

Idag är det ännu ett sammanträde med Örnsköldsviks kommunfullmäktige. Man blir ju nästan mörkrädd när man tänker på hur många timmar som spenderats i dessa lokaler. Ändå fortsätter man. Det är ungefär som vedklyvning, man blir aldrig klar.

Idag ser jag fram emot ett relativt kort möte, även om man aldrig så noga kan veta hur ett möte ska gestalta sig. På agendan finns två punkter vi minoritetsåterremitterat vid tidigare sammanträden, bland dem nedläggningarna av Gottneskolan och Arnässkolan, samt satsningen på tillfälliga  jobb för unga (även benämnda julklappsjobben). Där är min bedömning att diskussionen redan avklarats, och att dagens hantering kommer gå ganska fort.

Det är dock en hel del ärenden på listan, bland andra en interpellationsdebatt om Sekab. Viss risk finns alltså för ett mått utdragenhet.

Det är jag det, i alla fall enligt Magnus Andersson. Som en av Sveriges kunnigaste och vassaste debattörer borde han ju veta.

En mycket intressant dag är nu slut och jag sitter hemma i Örnsköldsvik igen. Som jag nämnde i förra inlägget gjorde Maud en kanoninsats för att peppa länets centerpartister.

Efter lunch tog kandidatpresentationerna, pläderingarna och voteringarna vid. Det snackades en hel del under lunchen.

Utgångsläget var följande: Den sammanräknade medlemsomröstningen för Västernorrland (separata omröstningar har genomförts i Medelpad och Ångermanland) vanns av Jonny Lundin med mig som tvåa. Efter mig kom Kjell Bergkvist från Sundsvall, följd av ytterligare några ångermanlänningar.

Förslaget till lista hade dock som brukligt tagit med fler aspekter än bara resultatet från medlemsomröstningen. Man brukar eftersträva balans mellan kvinnor och män, och de två landskapen. Efter lottning i kommittén återfanns jag på fjärde plats. Ordningen i det liggande förslaget var alltså Jonny Lundin, Anita Wiklander, Kjell Bergkvist och Emil ”the mean machine” Källström.

Jag har idag hört så mycket positiva ord om mig själv att det räcker en bit in i nästa decennium. Leif Vestin, Dan Olsson, Birgitta Rönnqvist med flera tog i från tårna när de försökte återuppta jobbet från nomineringskommittén. Man föreslog mig som ny trea på listan. Medelpadingarna åberopade dock sin historiska rätt till andra- och tredjeplatsen, och hotade lite löst om att sjösätta en egen lista om de inte fick sin tredjeplats.

Här var jag beredd att kasta in handduken. För mig är och var det egentligen skitsamma om jag hamnade på tredje- eller fjärdeplatsen. Det är ju kryssen på valdagen som räknas, och inget annat. Att framhärda med risk för splittring i länet kändes ju lite ovärt.

Jag tycker dock av princip att det bara är bra och uppfriskande med lite voteringar, och lät den demokratiska processen ha sin gång. Hade vi hamnat i ett läge där det blev skarpt läge med risken för utbrytarlistor hade vi väl fått jämka oss då, tänkte jag.

Efter rösträkningen försvann dock allt behov av sådana tankar. Kjell Bergkvist vann med 53-49, och står kvar som trea. Själv går jag till val som kvartskandidat.

Det känns mycket skönt att ha detta överstökat, för att nu kunna fokusera mer på det viktiga. Inom kort kommer jag att sjösätta min kampanj.

Centerpartiet måste ge järnet för att förmedla vår bild om ett grönt, företagsamt Norrland. Vi kan och ska inte bli bäst på att administrera en fortsatt nedgång. Det finns redan ett parti som behärskar den konsten. Vi däremot ska måla upp en bild om Norrland som Sveriges och Europas unga, företagsamma region. Där framtidens energi och jobb finns, och där vi kan skapa förutsättningar för ett gott liv.

Nu kör vi!

Sitter på Centerpartiet i Västernorrlands nomineringsstämma och mobilbloggar.

Just nu håller partiordförande Maud sitt anförande. Hon. Är. Grym.

Infrastruktur, rot- och rutavdrag, företagande och miljö. Maud berör det mesta och centerpartisterna i St Petrilogen i Härnösand är rejält taggade.

Efter lunch tar vi länsprogrammet och spikar listan. Spännande tider.

Idag har jag varit ute på roadtrip i Örnsköldsviks kommun. Dagen började med en tur till Gideå för upphämtning av Dag Melkersson, vice VD på Ownpower Projects. Vi brände iväg upp till Solberg och mötte där upp Per Åsling, riksdagsledamot från Jämtland.

Melkersson visade oss det område där Ownpower gör vindmätningar för att senare bygga 38 stycken 150-meterssnurror. Det unika i Ownpowers koncept är att man vid varje projekt bjuder in bygdens och regionens folk att bli delägare i ett antal av kraftverken. På så sätt kanaliseras en del av ansvaret och avkastningen till lokalbefolkningen.

Konceptet känns klockrent. Efter att på många sätt ha missat tåget när det gäller gruvor, vattenkraft och skogens rikedomar, måste vi på olika sätt säkerställa att de resurser vindkraften skapar kommer Norrland till del.

Delvis handlar detta om delägande, men även om att hitta smarta lösningar för bygdemedel. Under dagen har jag haft möjlighet att snacka en hel del med Dag och Per om detta. Jag tror inte på någon universallösning som går att applicera på alla vindkraftsprojekt, utan att man måste hitta individuella lösningar. Viktigt är dock att pengarna går till framåtsyftande satsningar som ger tillväxt, gärna i form av lokala utvecklingsbolag och riskkapital.

Dagen avslutades på ÖA för en intervju. Vi snackade länge och väl om allt och ingenting, det ska bli intressant hur Hasse Tavér knyter ihop den säcken…

På väg mellan Solberg och stan stannade vi till på Bredbyns Gästgiveri. Efter en fantastisk lunch på gulaschsoppa och pannkaka fick vi en presentation och visning av anläggningen av Jan och Malin Forhaug som tog över rörelsen efter Centerpartiets Nea-Marie Österlund.

Sammanfattningsvis en mycket spännande och inspirerande dag i Norrlands framtids tecken.

Nyss hemkommen från Övikscenterns kretsårsmöte. Ett bra avstamp inför valet, där vi spikade våra listor till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Jag kom tvåa i medlemsomröstningen till kommunfullmäktigelistan, och ligger efter lite kvoterande på en stabil tredjeplats efter Dan Olsson och Kristina Karlström-Hallin. Listan ser spännande ut, och uppställningen på ”valbar plats” är riktigt vass.

På landstinget får toppduon Leif Vestin och Roger Byström fortsatt förtroende. Det är ju minst sagt aktuella och kritiska uppdrag, som jag är övertygad om att de kommer att förvalta väl.

Jag fick under kvällen möjlighet att lägga ut texten kring min kommande kampanj. Att döma av applåderna gjorde jag inte bort mig fullständigt, i alla fall.

Ikväll träffas Centerpartiet i Örnsköldsvik för kretsårsmöte i Sidensjö bygdegård. Där spikar vi bland annat listorna till kommunfullmäktige.

Imorgon har jag gemensam träff med Per Åsling, riksdagsledamot från Jämtland och Dag Melkersson som är vice VD på Ownpower som ska bygga vindkraftpark i Solberg. Vi börjar dagen på plats i Solberg, och fortsätter in till stan för en dragning hos Tillväxtavdelningen om vindkraftsutbyggnaden.

På fredag är det lite småfix inne i stan, ska bland annat bli intervjuad av min gamla arbetsgivare, Tidningen Nord-Sverige.

På lördag bär det av till Härnösand för nomineringsstämma med länets centerpartister. Det är då vi spikar riksdagslistan.

Månadens sista måndag innebär fullmäktigedag. Återkommer i vanlig ordning med separat bloggpost inför mötet.

I fredags satt jag ute på den Östergötska vischan och gnällde lite på SJ, för att de förkortade Vi Ungas förbundsstyrelsemöten pga alla förseningar.

En som inte stannade vid lite gnäll var Jakob Sjöström, en förbundsstyrelsekollega till mig. I frustrationen över före detta Statens Järnvägar har han dragit igång en veritabel vendetta mot företaget. Senaste attacken går att beskåda på Jakobs blogg:

Vill lämna ett tips inför framtiden till SJ som företag:

Börja nischa er inom något ni faktiskt klarar av. Förslagsvis turistresor med sightseeing och oväntade stop/besök i diverse öde bygder… Lyckades Gevalia förknippa oväntade besök med något positivt så borde ni klara att marknadsföra oväntade stop som något positivt.

Kanske kan ni även ta lite marknadsföring från kinderägg? ”Hos oss är det en stor överraskning om du kommer fram i tid!”

Hela svadan går att beskåda här.

Ljuspunkten i mörkret är väl att det svenska järnvägsmonopolet snart är ett minne blott. Snart kommer vi, på många linjer, kunna välja andra operatörer än de i mångt och mycket odugliga SJ. Bra där, Alliansen.