Emil Källström i Sund

Att döma av dagens artikel i Tidningen Ångermanland (ej online) verkar nu resultatet från medlemsomröstningen till riksdagslistan vara officiell. Så här ser de fyra topplaceringarna ut (de enda jag fått reda på i skrivande stund):

1. Jonny Lundin, kommunalråd och partistyrelseledamot, Härnösand
2. Emil Källström, dagdrivare, Örnsköldsvik
3. Bertil Böhlin, kommunalråd, Kramfors
4. Anette Lundkvist, Stefans mamma, Kramfors

Det är mycket hedrande att komma närmast efter den självklara listettan Jonny Lundin.

Nu återstår jämkning mellan Ångermanlands och Medelpads centerdistrikt, som ännu inte räknat rösterna, och sedan gemensam nomineringsstämma i slutet på februari. Det är alltså några steg kvar innan en lista kan spikas.

Det här känns bra!

Örnsköldsviks museum har just nu en intressant utställning. Det är en samling en samling fotografier från Örnsköldsvik under 1900-talet tagna av den gamle sparbanksdirektören Thure Schelin.

Jag såg den idag, och är mycket nöjd med besöket (även om jag mest gick runt och svor över alla fina gamla byggander som sossar i olika former lyckats radera från kartan under förra seklet).

Läs mer här.

De senaste dagarna/veckorna har Folkets Parkchefen Christer Joald och en Lars Lundgren debatterat om vart ett blivande kulturhus i Örnsköldsvik borde byggas.

Oväntat nog vill Joald köra en ”pimp my folkpark” och slå på stort uppe på backen. Lundgren tycker bättre om alternativet som tidigare presenterats om en placering i inre hamnen.

Idag har Joald ett inlägg publicerat i ÖA, där han beklagar att inte fler deltar i debatten. Jag tycker själv inte att det är så konstigt. Diskussionen är just nu en låtsasdebatt. Det finns i dagsläget litet eller intet att prata om.

Ingen har stigit fram och sagt att de vill bygga ett kulturhus. Allt man säger är att någon borde göra det. Ingen aktör har med trovärdighet sagt att de kan driva ett.

Därmed finns det enligt mig inget att diskutera. Att bygga och driva ett kulturhus är ingen kommunal angelägenhet. Innan någon annan kliver fram och tar kommandot, får vi nog försöka leva våra liv utan en konsert- och teaterlokal i världsklass.

Dessutom drar jag med mig resten av Alliansen ner i smeten. Läs den chockerande sanningen här.

Skämt åsido, att jag och Alliansen skickade tillbaka sossarnas julklappsjobb för omarbetning handlar mer om det sunda förnuft man tillgodogör sig efter ett visst antal timmar på vedbacken med motorsåg i hand, än eventuella kopplingar till en geografisk plats i centrala Stockholm.

Att döma av de senaste dagarnas aktivitet på denna blogg är det lika bra att göra processen kort och stänga ner för helgerna. Återkommer i januari, eller i händelse av händelser värda att kommentera.

- – -

Jag kan inte låta bli att förundras över de skyltar som alla Örnsköldsviks rondeller begåvats med. De lämnar så många frågor obesvarade. Har de verkligen så lite att göra på tekniska kontoret? Varför har man döpt rondellen i Alfredshem till Hörnett-rondellen? Varför är skyltarna av allt att döma utformade för att klara en direktträff från kärnvapenstridsspetsar?

- – -

God Jul och Gott Nytt År!

Jag tycker nog lite synd om föräldrarna som sitter på åhörarplats och ser sin skola läggas ner (visserligen kommer beslutet nu att återremitteras, men ändå…).

Vi har ju en förmåga att flyta iväg i osakligheter och osmakligheter så det står härliga till. Som engagerad förälder hade jag närapå känt mig kränkt av att vissa element i fullmäktige tar så pass lättsinnigt på deras barns framtid, att man lägger sin talartid på att bråka om detaljer eller ägna sig åt metadebatter. Jag ska inte peka ut enskilda, men vissa här i salen är väldigt duktiga på att prata länge om oviktigheter.

- – -

För övrigt bjuder jag på dagens fniss:

Vi i socialdemokraterna sätter alltid människan i centrum.

Agneta Eliasson (s) är skojfrisk i talarstolen. I denna församling är det bara vänstern som spöar sossarna när det gäller att prioritera systemen före individen.

Julklappsjobben blir nu någon form av vårgåva. Grundtipset förblir tyvärr att sossarna och tjänstemännen inte tar chansen att arbeta fram en mer genomtänkt, långsiktig lösning på frågan om ungdomsarbetslöshet i Örnsköldsvik.

I debatten visade det sig med all tydlighet att vänstermajoriteten inte riktigt vet vad de föreslagit. Det användes minst tre olika definitioner av vilka som ska betraktas som unga, vilken definition man använder.

Jag yrkade på återremiss för att möjliggöra utredning av dessa tre punkter:

• Hur säkras långsiktigheten i en satsning mot ungdomsarbetslösheten?`
• Vilka andra aktörer kan involveras i en sådan satsning?
• Hur kan kommunen ta ett samlat grepp om arbetet mot ungdomsarbetslösheten, kopplat mot Alliansens förslag om lärlingsplatser samt om att prioritera att anställa yngre, till följd av de sänkta arbetsgivaravgifterna?

Tack vare kommunallagens bestämmelser om minoritetsåterremiss, att en tredjedel av kommunfullmäktige kan tvinga fram en sådan, är det nu detta beslut som gäller.

Idag när jag gled ner mot stan för att inmundiga lunch hejdades jag av ett gäng engagerade föräldrar som protesterar mot Arnässkolans nedläggning.

Ödmjuk som jag är vill jag citera mig själv, från ett inlägg tidigare i år:

En skola är som ingen annan institution en symbol för framtiden. Inte mindre kraftfull blir den det, på en mindre ort. Att förvägra Gottne och Arnäs dessa symboler, är att förvägra dem en del av dessa orters utvecklingspotential.

Än mer idiotiskt blir det, när majoriteten aktivt väljer att inte göra fullt rimliga effektiviseringar i stan, och istället bommar igen på landsbygden. En gemensam gymnasiecampus uppe vid Parkskolan skulle spara kulor, inte minst genom att frigöra attraktiva lokaler i centrum som kan säljas eller hyras ut (detta var jag inne på runt påsk, i ett läsvärt inlägg som även hänvisar till Jesus i argumentationen, klicka här).

Detta är också linjen jag kommer att driva i debatten idag.

När Dan Olsson var ute och träffade företagare på landsbygden var budskapet han fick sig till livs tydligt: Det enskilt viktigaste kommunen kan göra för företagandet på en bygd är att inte lägga ner skolan. Skolnedläggningar är ett otyg, som drar med sig allt annat också.

Vänstermajoriteten lyssnar dock inte på det örat, och måste bort i nästa val.

Idag träffas kommunfullmäktige för årets sista sammanträde. På dagordningen står SEKAB, skolnedläggningar och julklappsjobb. Det är upplagt för holmgång.

Som vanligt är emilkallstrom.se den snabbaste källan för senaste nytt i denna världshändelse kring vilken allt kretsar.

Emil, du är det mest okunniga 22 åringar jag har hört. Den dag du själv blir torr bakom öronen och inser vad de politiska rammarna du eftersträvar att leva efter är inget annat än rena lögner och ett sätt att för er själva att sko er på andras liv.

Kloka, välformulerade och grammatiskt korrekta ord (signaturen Micke, klockan 12.12 12/12).

allehanda.se – can’t live with it, can’t live without it.