Emil Källström i Sund

Igår togs beslutet om IPRED-lagen i riksdagen. Att spy galla över Alliansen och sossarna som röstar igenom den här skiten är väl onödigt. Vad ger det, liksom. Likaså att påpeka att Centerpartiet faktiskt har stämmobeslut på att verka för en ”digital allemansrätt”, inklusive laglig fildelning för husbehov.

Den frågan jag nu ställer mig är; hur ska man egentligen förhålla sig till denna lagstiftning? Jag är själv en måttlig fildelare. Jag tillhör inte gruppen som ständigt scannar av Pirate Bay för nya gigabyte av filmer och musik att ladda hem. Men jag menar, om mitt favoritband The Killers nya skiva finns att tillgå online en månad innan jag kan skaffa den lagligt i Sverige laddar jag naturligtvis ner den (när den väl gick att köpa inhandlade jag två exemplar, grym present).

Likaså de senaste avsnitten av de grymmaste TV-serierna, som det i vissa fall tar år för att ta sig över kölen från USA för att sändas. Flight of the Conchords måste ses så snart som möjligt. Så är det bara.

Jag har kommit fram till att jag nog kommer att fortsätta precis som tidigare. På samma sätt som jag dagligen bryter mot lagen och går mot röd gubbe, fast jag vet att det är olagligt. Går det så går det.

Det som skulle få mig att snällt vänta på grönt ljus vid korsningarna vore nog inget mindre än en böteslapp eller en varning om detsamma. Och det är klart, kommer det ett brev som säger att ”om du inte slutar ladda ner de fantastiskt roliga Family Guyavsnitten som nu visas på tv i USA blir det dyrt för dig”, så kanske man får tänka om.

Tills dess följer jag hellre Centerpartiets stämmobeslut än Sveriges lag. Och det, att välja vilka lagar man ska följa, är en princip jag helt och hållet tar avstånd ifrån.

Jag har under mina snart 20 år som modosupporter vid medvetande aldrig inför en match trott att Modo ska förlora. Så ej heller ikväll. Jag höll mig fast vid det halmstrå den tills ikväll kvarvarande teoretiska chansen till slutspel som återstod.

Nu får man se sig besegrad och konstatera säsongen 2008/2009 som förlorad.

En klen tröst är förstås att vi slipper kvala. Jag tror inte mina nerver skulle klara sådana veckor.

Men det känns verkligen, verkligen surt detta.

Kårobligatoriet avskaffas. Naturligtvis bra att Alliansen tar bort en sådan absurd regel. Mindre demokratiskt förfarande har man väl inte sett på området sedan LO kollektivanslöt sina medlemmar till Socialdemokratiska Arbetarepartiet.

[Paus för bloggens gråsosseläsare att stanna upp och tänka tillbaka på den gamla goda tiden]

Trots alla demokratiska och principiella invändningar mot det system som nu skrotas finns det de som sörjer. ”En katastrof för kåren” är ju onekligen ord och inga visor. Kåren på Mittuniversitetet i Härnösand med ordföranden Christine Vallin i spetsen verkar inte ha gott självförtroende. När studenterna inte tvingas betala utgår hon från att de heller inte gör det. Frågan är ju vad kåren fyller för funktion om ingen vill betala för den frivilligt?

Kommunens ekonomi ser kärv ut framöver. En dålig lösning på det är att höja skatten. En bra är att effektivisera och kapa kostnader.

Sossarna verkar vilja vänja Örnsköldsviksborna vid att skatten eventuellt höjs, annars hade väl detta utspel inte ägt rum.

Men vart hittar man alla de miljoner som behövs? Tja, börjar vi kolla på Folkets Park, alla dessa projekt och kommer loss med konkurrensutsättningen av kommunal verksamhet på allvar kanske vi är hemma?

Och än är väl inte det kommunala maskineriet och organisationen så friktionsfri och effektiv den skulle kunna vara? Innan ansvariga kan svara ett rungande JA! på den frågan är ett utökat skatteuttag helt förkastligt.

Uppdatering

Visst var det väl så att Elvy lovade en skattesänkning innan valet? Tycker mig komma ihåg ett sådant utspel…

Ibland är det inte fel att markera om man tycker något är fel. Sedan morgonens blogginlägg om att jag var felciterad har ÖA både tagit bort formuleringen i webbversionen av artikeln och publicerar dessutom en rättelse imorgon.

Kanske en skitgrej, men som vi konstaterade under gårdagens fullmäktigemöte är alkoholfrågor alltid känsliga. Jag vill inte beskyllas för att propagera för alkoholkonsumtion bland Ångermanlands unga tidningsläsare.

Proffsigt av ÖA.

Såhär dagen efter kan man bara säga samma sak som tidigare gånger vi och majoriteten röstat annorlunda kring så här stora frågor:

Hoppas de har rätt.

För övrigt så publicerades artikeln om högskoleprovet idag. Jag brukar aldrig be om att få titta på citaten innan en artikel går i tryck, men måste kanske börja göra det. I artikeln uppmanar jag folk att ta en öl kvällen innan provet!

Det har naturligtvis inte hänt i verkligheten. Däremot var jag själv ute en sväng med några vänner kvällen innan provet, men det är ju en helt annan sak.

Elvy verkar bli sista talare i frågan och nu är det snart dags att rösta.

Ska vi gissa på votering, vinst för sossarna och reservation från Alliansen?

Måtte detta vara sista gången vi får plöja ner nya pengar.

Detta blir också mitt sista inlägg för kvällen, nu är det bara lite formalia kvar sen är det tack och godkväll.

Man vet att det man sagt träffade rätt om majoriteten inte svarar på ens argument.

Följdaktligen ignorerade Elvy Söderström helt mina argument om att Umeås socialdemokrater gör som Alliansen i Örnsköldsvik och Skellefteå och vände mitt resonemang kring att kommuner inte ska leka företagare till att jag borde snacka med Maud Olofsson om att staten borde finansiera Örnsköldsviks flygplats (!).

För fem minuter sedan började ett möte jag skulle varit på. Detta tar tid alltså.

Har tryckt på den gröna knappen för att få tillträde till talarstolen. Väl där kommer jag att säga följande:

Idag känner man historiens vingslag. Liberaler har ju alltid argumenterat för dumheten i att det offentliga satsar på affärsverksamhet. Nu kommer vi ju ha alla dåliga exempels moder att peka på när sossar av olika partibeteckningar vill leka företagare.

Frågan är ju också vad Umeås socialdemokrater har förstått/inte förstått? Alla argument och frågor sossarna vänder mot oss måste de ju också vända mot sina partikamrater 10 mil norrut?

Är det för övrigt inte ironiskt att Mona Sahlin med näbbar och klor kämpar för att få göra samma resa, fast med Saab?

Dan Olsson är först på plan av oppositionens företrädare, oppositionsledare som han är. Liksom sin syster, som är i en liknande historia fast med större summor, är Dan helt klockren.

Dagens nyhet i frågan är att Alliansen i Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå går fram med ett gemensamt krav: tillsätt en oberoende granskning som får utreda vad f-n det är som har hänt egentligen.

När respektive kommunfullmäktigen 2005 i bred majoritet tog beslut om att tillsammans med privata intressen köpa Sekab handlade det om norrländsk verksamhet under en övergångsperiod. Nu  har vi genomgått en fyraårig resa som kostat storkovan, bolagen är i praktiken en helkommunal verksamhet och pengar har bränts i Polen och Tanzania istället för Skellefteå och Domsjö. Hur hände det, liksom?

Det är sannerligen värt att gräva i.